Om Väder och annat...

Helt enligt de planer väderdatorerna och dess brukare har
framlagt ”ångar” sommaren på i stort sett samma mönster. Vi har värme i öster
och svalare luftmassa i väster vilket är det normala. Det som styr utvecklingen
är hur högtrycken och därmed även lågtrycken ämnar placera sig. Årets sommar
har haft ett relativt stationära högtryck över Ryssland som dragit upp riktigt
varm luft över Sydosteuropa. Över Atlanten har högtrycken hållit sig med ett
delcentrum uppemot Grönland och ett annat under senare delen av juli vid
Azorerna. Mellan högtrycken i öst och väst så har ett tråg av lågt lufttryck
legat rätt stabilt från norska havet ner mot Brittiska öarna och Skandinavien.
I detta tråg har det rört sig in områden med regn och skurar varvat med en del
korta högtrycksryggar. Historiskt sett är detta väderscenario egentligen mer
det normala än den av många efterlängtade solsommaren som vi senast hade 2006.
I nuläget med en lite svalare juni och en lite varmare juli så ligger vi på
normalen för perioden 1961-90. Med tanke på den värmeperiod som vi upplevt de
senaste 20 åren upplevs sommaren kanske som kylig. Enligt det tidigare
beskrivna väderläget så hade vi på 70 och 80-talet ett par liknande
vädermönster som gav somrar med medel på runt 14 grader så tanken förflyger en
om detta enligt framtida klimatscenarier trots allt kommer att räknas som en
kall sommar.

Nederbörden var under juli något över det normala men det
kändes aldrig riktigt kladdigt i trädgård och marker som exempelvis förra årets
sommar då regnet verkligen föll i massor. Nederbördskaraktären var mest av
skurkaraktär och nederbörden föll som sig bör under dessa förhållanden ojämnt.
För mellersta Hallands del var vi överlag skonade från de värsta skyfallen som
hade en benägenhet att dra både norr och söderöver vårt område. I synnerhet
södra Halland fick ta emot ett par rejäla omgångar och bl.a. Marbäck fick till
08 den 31 hela 52 mm.

Funderar stundtals på varför man är så sommarschizo
egentligen. Under perioder med 18-20 grader och växlande väder med lite sol och
regn är ju allt egentligen perfekt. Naturen mår bra, kroppen mår väl men ända
gnager den där värmeböljan som finns i hjärnas positiva minnescenter. Plötsligt
sticker tempen upp i 25-30 grader och så kommer den med all de ingredienser man
förtryckt under kalla vintermånader. Rusa ner till stranden och bränn det
cocosmjölkliknande hudfettet, bada i ett iskallt innanhav för att alla tjatar
på en. ”-Har du inte badat? Det är jätteskönt… Jag avskyr allt under 22 grader
för min kropp är en mästare på att utveckla hypotermi. Nattliga svettningar (scrotum
sudore, otäck sak) i ett för varmt sovrum och bordsfläkten som får ens ögon att
kladda igen som om man haft en runda ögonherpes… Hus och trädgårdsarbete i rinnande
kroppsflöden vilket suktande bromsar och blinningar nosar sig till och biter
sönder en så att den gamle stadsbon längtar hem till det närapå kliniskt
insektsfria industriområdet på Västra Gärdet.

Nä, värmen kan kvitta det är nog ljuset som jag kommer att
sakna nu när vi är på väg mot både kylan och mörkret igen. Innan dess skall vi
klara av augusti och den har ju börjat varm och troligtvis kommer vi få en
högtrycksbaserad period framemot nästa helg som ser ut att kunna hålla i sig
någon vecka. Frågan är om vi då lyckas peta undan årets högsta temperatur som
redan inföll i maj då 27,3 grader noterades den 22. Hittar bara i den egna
statistiken att det hänt en gång tidigare och det var 1993. Om högtryckets
fortsatte varande står skrivet i stjärnorna däremot kan jag släppa att vintern
i många modeller ser ut att gå i det kylslagna spåret… Huvaligen.