Ytterligare ett år är till ända och vi kan skriva om
historieböckerna då 2014 kom att bli det varmaste året hittills sedan
mätningarna startade. På landsbasis, beräknad på 35 stationer jämt utspridda i
Sverige, hamnar medel på 0,15 grader högre än det tidigare rekordet från 1934.
Preliminärt skall det nya rekordet lyda på 6,85 grader. För enstaka stationer
toppade tidigare Falsterbo med 10,1 grader men kliver upp med 0,4 grader.
Ytterligare några stationer kommer att räkna in sig på skalan över 10 grader
men är vid skrivandets stund inte bekräftad data. För vår egen del (Eftra) så
hamnade medel på 10,1 grader och putsade rekordet från 1990 med 0,3 grader. En
snabb analys av årets temperatur ger att det var främst utebliven vinter, varm
vår och juli samt en överlag varm höst som gjorde rekordet möjligt. Kopplat
till värmen är ju också nederbörden och den var också riklig med 1170 mm vilket
är ca 35 % mer än det normala. Här sticker ju främst rekordblöta augusti ut med
sina hiskeliga 309mm.

Tittar vi närmare på den avslutande december så var det en
dynamisk månad med en hel del omväxlande väder. Borta var tristessen från den
högtrycksdominerade november och djupa lågtryck dundrade fram på Atlanten med
kurs mot Skandinavien. Motorn för detta var att kall luft ständigt blåste ut
över Atlanten från östra Kanada och Grönlandsområdet och när den mötte den
varma luften från Golfströmmen uppstod det ren fysikalisk kärlek och barnkammaren
för lågtryck utanför New Foundland hade fullbokat hela december. Jag kan ju ha
en viss förståelse för att denna vädertyp inte uppskattas av gemene man med
blåst, regn och allmänt grådaskigt väder men för den inbitne entusiasten är det
en fröjd att kasta sig över prognosmaterialet och se utvecklingen av dessa
fantastiska energibomber som drar fram över norra halvklotet.

Merparten av dessa lågtryck har ju bränt sitt bästa krut när
de når fram till oss och i synnerhet när de bildas så pass långt i väster på
Atlanten. Trots allt så nådde ett par lågtryck fram under månaden som gav
relativt hårda vindar. Mest gav ett lågtryck som kom in den 11 december med
medel på upp till 20 m/s på Kattegatt och byar snudd på stormstyrka. Den
betydligt mer upphausade ”stormen” Alexander som gled in den 13 gav inte mycket
utslag på anemometern utan den prognosen floppade rejält. Likadant var det med
pseudostormen Svea den 2 januari som aldrig ens nådde storm i något av Sveriges
farvatten. Givetvis ett allvarligt samhällsproblem när varningarna som SMHI
utfärdar visar sig sakna grund och då blir lätt ett ”Vargen kommer” problem. Kan
väl ha en viss förståelse för att varningarna skall gå ut 24 h innan
”problemen” anländer och då kan ju lågtrycket vara i en blygsam fas men en snabbare
ändring och hantering av varningarna samt hur de skall definieras är önskvärt.
Nu verkar ju en alldaglig kuling vara en fara för allmänheten och för oss
urblåsta hallänningar verkar ju det aningen drastiskt.

Julen 2014 blev ånyo en grön historia om än inte lika grön
och frodig som förra året då den minnesgode kommer ihåg temperaturer på nästan
10 grader och ett strilande regn. I år fick vi lite sol på dagen och en temp på
”bara” 5-6 grader. Kylan skulle dock anlända på juldagen och vi fick en kortvarig
övergång till vinter i mellandagar fram till nyår. Kylan räckte precis för att
vi skulle få en meteorologisk vinter med start den 25 december. Årets lägsta
temperatur fick vi också noterat i mellandagarna med ca -10 vid kusten och ner
mot -15 i inlandet.

Nyårsnatten blev en lugn historia i atmosfären då mildare
luft sakta trängde på och gav skapliga förhållanden för raketskjutning och en
mild öppning av det nya året. Avslutningsvis en snabb koll på framtiden där vi
kan konstatera att väderläget från december i stort sett ligger kvar med djupa
lågtryck som driver upp mild luft mot södra Sverige, åtminstone fram till
mitten av januari. Vi får se om vintern har lite andra planer för resten av
månaden…