Fortsatt överskott i
mars

Årets tredje månad fortsatte på den hittills inslagna vägen
med milt väder. Drygt 2 grader varmare än normalt men kyligare än de 2 senaste
åren. För att hitta en kallare mars än normalt behöver vi bara gå tillbaks till
2013 då det var en bister marsmånad med snittet -1,2 grader i Eftra. Då bör vi
ha i åtanken att alla värdena som räknas som normala härrör från perioden
1961-90 och för mars del så är medeltempen för Eftra +1,3 grader. Skulle vi istället
använda referensperioden 1987-2016 d.v.s. den senaste 30-åriga klimatperioden
så skulle mars ha en medeltemp på +2,7 grader och då framstår årets mars som
ganska normal i det hänseendet.

Mars fortsatte också i årets trend över tämligen ointressanta
vädermånader. Inte mycket spännande har hänt efter nyår och i mars var det en
period på 17 dagars uppehåll som stod för det avvikande och då kan inte ens den
tokigaste vädernörd uppbringa någon särskild entusiasm. Denna torkperiod gav
inte heller så mycket avvikelse i nederbörden utan bara något mindre än normalt
i sydöstra Halland och något mer åt nordväst.

Globalt sett så uppmättes den varmaste marsmånaden sedan
mätningarna startade och El Niño blåslampan fortsatte dock inte lika extremt
som i februari. Nu klingar den sakta av och förväntas gå över till La Nina
senare i år och då kommer jordens medeltemperatur att fall mot mer normala.
Värmen, som har varit synnerligen extrem i Arktisområdet, har en del
intressanta kopplingar till den bubbla av kallt vatten som finns kvar i norra
Atlanten. Denna bubbla som ligger från Grönlands sydkust ner mot Azorerna har
hängt med i ett par år nu och gav området den kallaste marsmånaden sedan
mätningarna startade och ligger i klar kontrast med jorden i övrigt. Normalt sätt
består inte områden med kallt vatten någon längre period på grund av dess
fysikaliska struktur i området men denna har tvärtemot börjat utvidga sig den
senaste veckorna och ovanligt kyligt vatten har letat sig ner mot den
subtropiska delen av östra Atlanten och sveper nu ner mot Kanarieöarna och Kap
Verde.

Forskarna misstänker att denna utbredning har en koppling
till det extremt varma vädret i Arktis och den ökade avsmältningen av isen.
Ökad mängd osaltat lättare smältvatten rubbar den motor som driver strömmarna
vid ytan och vid botten och är beroende av tungt saltvatten för motorns
pumpkapacitet. Som en av farhågorna för en konsekvens av en uppvärmd planet har
också en nedvarvning av denna pumpkapacitet också nu bevisats vid de mätbojar
som finns utplacerade i Atlanten i RAPID projektet. En nedvarvning innebär att
värmetransporten av varmare vatten från de tropiska delarna av Atlanten nu
bromsas in och paradoxalt på sikt kan ge kallare väder. För den intresserade
finns en rapport skriven på engelska av Stefan Ramsdorf m.fl.(Potsdam Institutet)
på webbadressen http://korta.nu/atlanten.

Kallt vatten i Atlanten fortsätter att påverka oss även här
och april genom att tendensen för högtrycksblockeringar över Atlanten ökar
under denna årstid. Prognoserna månaden ut visar på en sådan utveckling och det
innebär förvisso ganska torrt väder men på blockeringarnas östsida läcker kylig
luft ner i perioder och ett och annat sydostgående lågtryck kan ge obehagliga
påhälsningar från Kung Bore. Vi i sydvästra Sverige ligger dock i ett hyfsat
gott läge och snart bör risken för frosten vara över så att vårplanteringarna
kan släpas ut från centralvärmens linda…