Vintern kopplade omedelbart ett hårt grepp om Halland redan
från starten av december. Full vinter rådde meteorologiskt i landskapet från
den 4 och till samma datum hade även en dryg decimeter tjockt snötäcke lägrat
sig över landskapet. Snön föll dygnet före och skapade sedvanligt första för
säsongen snökaos med problem i trafiken i synnerhet. Som brukligt är vid
kalluftsutbrott från nordost drabbas Halland inte speciellt mycket. De snöfall,
vars uppkomst är beroende av havets värmeenergi, som härjade över de östra
delarna av landet tappar kraften på sin väg över fastlandet och enbart enstaka
flingor faller ur hopsjunkande moln.
Istället rådde mycket kallt väder med en hel del sol.
Områden med snöbyar/snöfall passerade den 9 och gav en påspädning av snödjupet
till 18 cm
i Eftra vilket kom att bli det högsta för hela året 2012. Den kalla luften och
de svaga vindarna gav på sina ställen mycket kalla nätter. Inre Halland hade
ett flertal nätter där temperaturen föll till nära 20 minusgrader. Vid denna
typ av väderlek är underlaget för bildandet av mikroklimatiska köldöar stort
och i sänkor och på andra platser där kalluft kan sjunka ner och samlas kan
stora variationer uppstå i temperaturen vilket brukar vara ett stort samtalsämne
vid fikabordet om vem som hade kallast under natten. Tvivel och misstänksamhet
om kvalitén på termometrarna och avläsningen följer givetvis med denna
variation men har oftast sin naturliga förklaring. Ett förklarande exempel är
att min station i Eftra är uppsatt på en sluttande höjd och därmed sällan står
för några kalla extremer. Åker jag däremot ner till Heberg som ligger i en
sänka omgiven av en del höjder där kall tung luft samlas finner jag lätt att
temperaturen kan vara 6-7 grader lägre under ovan angivna förhållanden.
Kalluften över landskapet blev dock ingen långliggare utan
mildare luft började från mitten av månaden att trycka på från sydväst och ett
snöfall trängde in natten till den 15. Snöfallet övergick efterhand till regn
och flera områden med denna nederbördsform passerade och snötäcket var i stort
sett borta till den 18. Luften kallande återigen något och dagen innan julafton
letade sig ett kladdigt snöfall in från väster och gav åtminstone lite under
morgontimmarna på julafton en känsla av vit jul. Mildluften återkom sedan under resten av
månaden med full kraft och månadens högsta temperatur noterade den 29 med 7
grader. Sammantaget blev månaden drygt 2 grader kallare än normalt och
nederbörden blev drygt 30 % mer än det normala.
Decembers avslut innebar också att den årliga statistiken
kan sammanfattas. Medeltemperaturen hamnade på 8,0 grader vilket är 0,4 grader
över det normala eller den fjärde kallaste sedan den så kallade ”värmeperioden”
inleddes 1988. Nederbörden föll åter rikligt över oss och Källsjö står i
skrivande stund för landets högsta årsnederbörd på 1530 mm. Vid stationen i
Eftra uppmättes 1099 mm
och det var 3: e året i rad som nederbörden översteg 1000 mm. Normalt faller 830 mm och rekordet för
stationen sattes 2008 med 1262
mm.
Vad händer nu med resten av vintern? Grått och fortsatt milt
eller åter kallare väder? Trenden den närmaste tiden är att vi går mot lite
kallare väder då det allmänna strömningsläget trycker ner lågtrycksbanorna
söderöver och kallare luft kan få chansen att återkomma lite flitigare. Räkna
med en långsam avkylning av januari med en hel del variationer i väderläget…
|
Ort |
Medeltemp |
Max |
Min |
Nederbörd |
|
Eftra 2012
|
-1,9° C+(0,8°) |
+7,0° den 29 |
-12,8° den 6 |
100 mm (76) |
| 2011 |
+4,1 |
|
|
117mm |
Det kan ju förstås vara sant. Men det är likväl onekligen intressant att ett medelhavsland som Kroatien begravs i över halvmeterdjup snö.
Danne. Den globala uppvärmningen resulterar olika förändringar av nederbörden. Vissa får mer andra mindre. Det går inte i nuläget att säga att snön i Hrvatsksa orsakas av den globala uppvärmningen. Betänk de gamla rekorden, kanske var det en snarlik vädersituation som infann sig då också…
Vi kanske inte bör klaga på snön här i södra Sverige, möjligtvis på kylan, men definitivt inte på snön. Jag hörde från mina kusiner i norra Kroatien att det imorgon kommer att falla runt 40 cm nysnö, och därmed kommer dagens dryga 60 cm med råge att få en ordentligt påspädning. För att lista ut summan av dessa två tal krävs inget mattesnille. Här nedan skall jag klistra in en av mig översatt kroatisk artikel från http://meteo-info-hr angående den myckna snön:”Snörekorden faller som mogna päron:För andra gången under loppet av de senaste två månaderna är Zagreb igensnöat. Vid bägge tillfällena har dessutom snödjupsrekord satts på olika meteorologiska stationer runtom i Zagreb.För lite drygt en månad sedan uppmättes en rekordstor snödjupsökning på den meteorologiska stationen Zagreb-Grič, där det under loppet av ett dygn, alltså 24 timmar, föll 38 cm nysnö, efter att man dagen innan haft barmark. Detta slog det gamla snödjupsökningsrekordet från den 7 mars 1955, när samma meteorologiska station under loppet av samma tid fick 34 cm nysnö.Det senaste utbrottet av snö i Zagreb har, förutom svårigheter i trafiken, även medfört nya snörekord. Klockan 19 på kvällen var snödjupet vid den meteorologiska stationen Zagreb-Maksimir uppe i 68 cm, medan Grič mätte 57 cm. 68 cm snö i Maksimir är ett rekordstort snötäcke för stationen sedan de kontinuerliga mätningarna startade 1949.Däremot blev Grič denna gång utan ett nytt snödjupsrekord, så det är fortfarande de 84 centimetrarna från den 28 februari 1895 som gäller för denna station. Dock har stationen satt ett nytt snödjupsrekord för januari månad, eftersom att dagens snödjup är större än det som uppmättes vid det förra rekordtillfället den 24 januari 1940, då 49 cm snö täckte marken vid Grič. Senast det låg mer snö vid stationen var mars 1955, alltså efter det ovan nämnda ymniga snöfallet vid detta tillfälle.Snön kommer de kommande dagarna att med varierande intensitet falla över Zagreb, vilket innebär att vi har fler snödjupsrekord att vänta oss.”Är det den globala uppvärmningen som leder till att nederbörden blir större, såväl sommar- som vintertid, vilket vid tillfällen med kall väderlek även leder till större snömängder långt ned i Europa? I sådana fall skulle detta faktum kunna styrka denna tes om ökad nederbörd kopplad till den globala uppvärmningen, som många meteorologer och klimatforskare framlagt de senaste åren. ´ M V H Danne
@DMI kan precis som ingen annan heller konkluderat säga att utfallet kommer att vara en fortsatt kall vinter…Ha is i magen Danne :).
Enligt DMI kan kylan hålla i sig ända in i mars månad. Kan vi då helt avfärda våren de kommande 2-4 månaderna?
Danne, ex från 2002 var bara ett exempel. Här på västkusten var detta omslag inget konstigt alls. Ibland slår det om efter ett par dagar, veckor etc etc. Här var det inget drastiskt omslag när kalluften lämnade den 15 eller inför julenkolla in http://www.wunderground.com/weatherstation/WXDailyHistory.asp?ID=IEFTRA1&day=6&year=2012&month=12&graphspan=month
Jo, det är klart, men faktum är att december 2002 i det stora hela inte var fullt så kall som årets, även om medeltemperaturen för denna julmånad är likvärdig med årets. Men skillnaden är att i år slog det om från två veckor av kyla och snö (den 15-18 undantaget) till en vecka (nu två veckor) av mildluft, regn och gråväder, och detta dessutom ett mycket drastiskt omslag, då ett intensivt snöfall nådde Skåne under “lilla julafton” den 23, varefter det påföljande morgon, alltså julafton, var barmark och 4-6 grader varmt. Jag kommer dock ihåg att jag på YR.NO har läst om december 1942, då Oslo gick från en extremt kall till extremt mild julmånad, med ett drastiskt omslag kring den 10-15 december, alltså ganska mitt i månaden. Får jag bara fråga; hur tedde sig omslaget från snö till mildluft under julnatten hos er i inre Halland?
Danne, det händer ofta här. Nyårsdagen steg 2002 steg temperaturen 27 grader när vinden vred om till väst…
Är det inte ovanligt att december slår om så radikalt som den gjorde i år? Jag har några vänner i Skåne, och de har aldrig upplevt att det blivit som det blev i år, d v s att det gick från 5-15 minusgrader till 3-8 plusgrader. Har något liknande skett förr i världen?