Om Väder och annat...

Efter nästan 2 månaders frånvaro från bloggandet så drar jag igång igen inför den egentliga vädersäsongen. Ärligt talat så kan man vara lite blasé på väder när det inte finns riktig dynamik i det. Vissa perioder, typ sensommar och våren, är oftast rätt tråkiga för en “problemsökande” entusiast. Den tid vi nu har framför brukar åtminstone ha förutsättningar för ett ökat intresse.

Vi kan konstatera att hösten meteorologiskt sett tagit sig ner även över Hallands kusttrakter. En vecka med medeltemperatur under 10 grader och sommaren kan inte komma tillbaks förrän nästa år. Oktober ser också att bli kallare ut än normalt och vi ligger redan under medel trots att halva månaden återstår och att man brukar räkna med att medeltempen sjunker med halvannan grad i veckan. Dt var ju också prognostiserat att oktober skulle bli kall, liksom hela hösten och förvintern.

I det närmaste så kommer de soliga och kalla dagarna att bytas ut mot mulna med tilltagande vindar från växlande riktningar och en del nederbörd. Vi får så småningom ett rätt stationärt lågtryck som ligger över Skandinavien och suger ner kall luft från Arktis och nederbörden kan periodvis ha inslag av snö även i Halland. I skrivande stund är det ju nästan på dagen 8 årsdagen sedan det kraftiga snöfallet 2002 som lade stationen i Eftra i 24 cm snö och var synnerligen överraskande. FFF hade sin berömda snömatch mot Trollhättan och marschen mot eliten åter tog fart.

Ser vi framåt kan vi se i NAO indexet att vi ligger i en negativ fas ( under noll) och att den ser ut att ligga kvar där de närmaste två veckorna. Det betyder troligtvis fortsatt styrning av lågtryck i en kall fas med högtryck över Atlanten som körkarl. Lite av föregående vinters trend.

Vädret kommer att vara fortsatt ostadigt och lågtrycksbetonat. Alla modeller är fullständigt eniga om denna utveckling. Det innebär fortsatt blött och en långsam avsvalning av temperaturen så att vi i nästa vecka börjar glida under normalvärdet. Början på Fimbul?
I bilden nedan visar jag en en bild på ca 5000m för att visa hur ett tråg på höjden ser ut på dessa typer av kartor. Kartan är hämtad från Tyska vädertjänsten. Den gröna “bubblan” är tråget med kall luft i höjden. Vi ser också ett L mitt i Sverige och det är detta lågtryck som kommer styra vädret den närmaste tiden. Kännetecknande för denna typ av väderlek på sommaren är områden med regn som rör sig runt lågtrycket, däremellan en del sol och skurar.

En liten bild från utslaget på hål 18 (vinbergs gk) En tråglinje med skurar kommer in från sydost . Märk fallstrimmorna från nederbörden i molnens underkant ( lat Virga)

Månadens väder Juli
2010

En läcker vädermånad har lagts till handlingarna och mycket
godis blev det för den inbitne väderentusiasten. Efter vinterns oerhört
intressanta uppläggning tappade atmosfären lusten i ett par månader att bjuda
på spektakel, åtminstone på vårt lilla hörn på klotet. Juli blev en varm och
rätt blöt historia och sambandet mellan dessa parametrar har ju sin naturliga
koppling. Månadens startade med härligt högsommarväder och redan den 2 gick
temperaturen över 25 grader vilket den kom att göra10 gånger vid stationen i
Eftra och 8 i Träslövsläge under resten av månaden. Kvällarna och nätterna var
ljumma och sköna och i takt med det allt varmare havsvattnet noterade stationen
i Falkenberg tropiska nätter (nattemperatur som inte går under 20 grader) den
12 och 20. Kulmen för värmen nåddes den 11 då ex Torup noterade 33,5, Eftra och
Halmstad 32,8 samt i kustnära Läjet 30,4. Värmen förde med sig en hel del oro i
atmosfären och områden med åska drog fram i vår närhet men i första hand
drabbades de norra länsdelarna mest.

Mycket av fokus på åskvädren ligger ju i blixtens
verkningar. En annan problemfaktor i samband med kraftiga åskväder är den
katabatiska fallvinden. Det är helt enkelt kall luft i molnets övre delar som
faller neråt i molnet och strömmar ut framför molnet. Normalt sett sker ju
alltid en uppvärmning när luft sjunker och komprimeras men i vissa
väderförhållanden där luften framför molnet är varmt och nederbörden kan
avdunsta tas ytterligare värme från den kalla luften och trycker på kalluften
ytterligare. Just en sådan fallvind fick vindmätaren på Vinga att gå i spinn
den 12 juli. Byvindar på hela 34 m/s (orkanstyrka) noterades kortvarigt innan
ett åskväder. Med tanke på att dessa fallvindar ofta kommer från en helt annan
riktning än den förhärskande vinden inser man lätt vilka problem den kan ställa
till ute på sjön. Fallvindar förväxlas i ibland med tromber då resultaten av
deras framfart kan vara likartad. Skillnaden kan utläsas i hur skadorna har
uppstått. Ligger skog fällda i samma riktning som molnet med en viss
utåtvridning kan man sluta sig till att det varit fallvindar. Ligger träden i
cirkulärt går misstankarna mot att en tromb dragit fram eller det varit en
skogsarbetare med taskigt lokalsinne. Hursomhelst, fallvindsskadorna är det i
särklass vanligaste och det är väl bara kvällspressen som brukar kalla det
trombchock/kaos/ eller liknande.

Av nyheterna har vi kunnat höra att det varit varmt i stora
delar av Europa med tyngdpunkten på värmen över den ryska federationen. I min
sommaranalys i majkrönikan förespådde jag värmebubblan skulle ligga i sydöstra
Europa men resultatet blev alltså en aning åt nordost. Fantastiska temperaturer
rapporteras från Ryssland. Vad sägs om 7 grader över medel i Moskva och 44
grader från Jaskul i södra Ryssland. / grader i medel är nästan osannolikt
mycket för att vara en sommarmånad. Roma på Gotland hade exempelvis +4,5 grader
över medel och då får man gå tillbaks till 1914 för att hitta en varmare månad.
( 1914…va, men koldioxiden då???). Värmen låg som ni ser i öster och även vårt
grannland Finland slog nya rekord med 37,2 i Jounsuu den 29. Endast 0,8 grader
från vårt svenska och nordiska rekord på 38,0 grader.

Den intensiva värmen i öster och svalare luft i väster
skapade läge för den numera rätt kända lågtrycksbanan V5b. Mycket klagolåt har
hörts från meteorologerna i sommar över detta väderläge som utmanar både
människa och maskin. Tunga regn och åskområden klev efterhand upp över Sverige
under den sista tredjedelen av månaden. Den första påhälsningen fick vi i
Halland med start den 15 då ett område med åska gav runt 40 mm under ett par dagar.
Ett mer sammanhängande regn kom in den 29 och blötte ner ordentligt. Sammanlagt
75 mm
föll i Eftra mellan den 30 juli till 1 augusti. Privata mätningar har
rapporterat upp mot 90 mm.

I mitten av augusti, när denna krönika nedtecknas, har det
fuktiga varma och blöta vädret fortsatt och det ger oss en anledning till att
titta lite närmare på vad skyarna har i sikte den närmaste tiden. För den
solälskande verkar prognosen vara en dyster historia. Väderläget i atmosfären
kommer att ändra karaktär under de närmaste dagarna. Vi får tillbaks den mer
normala västvindsdriften och ett flertal regnväder och för årstiden rätt djupa
lågttryck kommer att ta sig upp över Sverige. Räkna alltså med fortsatt stora
nederbördsmängder i Halland och en blåsig tillvaro resten av augusti. Anledningen
till blåsvädret hittar vi i att den väldigt kalla sommaren i Arktis genererat
för säsongen kall luft som börjat röra sig söderut. Kollisionen med varmluften
och lågtrycksbildningen kommer som ett brev på posten. September är i nuläget
prognostiserad att bli aningen varmare och betydligt blötare än normalt.
Oktober och november bjuder på kallare och torrare väder innan julmånaden tinar
upp innan vintern åter kopplar greppet i januari – februari. Hoppas att allt ät
totalt fel för tänk så tråkigt vädret hade varit om vi kunnat lösa den
fysikaliska gåtan. Leve kaoset!

I morgonens prognosmaterial hittar vi för första gången efter först halvårets slut en antydan till ett mer rejält nerslag av kyligare luft från Arktis. Nedan visas två modeller med liknande drag.


Bägge modellerna ger en prognos där ett högtrycksområde är på väg att byggas upp över Atlanten och på dess ostsida släppa fram kall arktisk luft. Då Arktis faktiskt haft kallt sommarväder så kan omslaget npg kännas rejält. Om luften orkar hela vägen ner till oss är väl inte helt troligt då den kommer att möta varmare luft över Sydskandinavien. Troligtvis öppnar det upp för intensiva regn. Kom ihåg denna väderbild, särskilt den nedre, vi kommer att se mycket av den i vinter. Just nu är långprognosen följande: Kalluften kopplar greppet om norra Europa från november och framåt. Kolla in januari, längst ner till höger. Isande kallt över norra delen och varmare än normalt över Centraleuropa Det luktar ny snövinter…

Morgonrapporten till SMHI innehöll 37.8 mm regn. I skrivande stund, 14.45, har det sedan regnet startade i går kväll givit nästan 60 mm och än är det inte över…Detta verkar vara inledningen på en riktigt blöt period.

/pelle

På Bizmet siten kan man läsa många trevliga små krönikor från tjänstgörande meteorologer. En heter Claes Biström och är en gammal meteorologisk ringräv. Han skriver i torsdagens krönika att han förmodligen inte under sin 40 åriga yrkeskarriär haft en klurigare vädersituation än den som just nu råder. Hett, för att inte tala om extremt hett, i östra Europa där exempelvis Ryssland plågats av en sommarlång värmebölja på 8-10 grader varmare än normalt, se nedan

I kontrast till den mycket varma luften befinner sig svalare luft över Mellaneuropa och vidare västerut. Ett exempel på temperaturkontraster var ex igår då snö föll i de svenska fjälltrakterna och Baltikum allmänt hade 35 grader. Det är mumma för en dynamisk väderutveckling. Problematiken ligger i nuläget vilka av luftmassorna som skall vinna terräng. Sverige, som befinner sig i kombatantlinjen, kommer att under kommande vecka vara skådeplats för denna frontala batalj. Redan idag börjar ett lågtryck bildas över Polen och skicka upp blöta tentakler upp mot Östersjölandskapen och ge uppemot 70 mm regn i Blekinge och Småland. Tillsammans med en kuling som når uppemot 18 m/s innebär det ett rejält omslag från den värmebölja detta område begåvats med i juli.
Kolla in den prognostiserade nederbörden kommande 10 dagarsperiod. Mellan 100-150 mm att vänta i östra Götaland och Svealand med topp mot 200 mm över Gotland. Visserligen välbehövligt i dessa områden, men kanske lite mer i stillsammare laget.

För oss på västkusten väntas en del blöta skurar dagtid i den fuktiga luften som trycker på österifrån. Räkna med en hel del moln dagtid i den nordostliga huvudvinden. Kanske kan eftermiddagens sjöbris utmed kusten trycka molnen en bit inåt land och ge åtminstone kusten en del bra dagar.
/pelle

Med tanke på hur det basuneras ut hur varmt det första halvåret varit kan det vara bra att veta vad som väntar framöver…

http://www.accuweather.com/video/103968440001/major-cooling-on-the-way-worldwide.asp

http://www.accuweather.com/video/167604463001/monday-morning-global-ice-temp-report.asp

Studera hur jordens temperatur håller på att falla (klicka på “draw graph” längst ner till vänster)

http://discover.itsc.uah.edu/amsutemps/

/pelle

Månadens väder Juni
2010

En normal månad men blött i mellersta Halland

Juni månad går till arkivet som en av de rätt tråkiga
vädermånaderna där få spännande saker hände. Endast ett rikligt regn som drog
in över mellersta och södra Halland den 10-12 förmådde binjurarna att producera
lite livskvalitéhöjande väderadrenalin. Givetvis var jag inte på plats under
perioden utan lät mig delvis bitas blodig av översvämningsmyggor i Svealand och
saknade innerligt dunket från den tippande koppen i regnmätaren. Det regnet
innebar att stationen i Eftra fick ta emot drygt 75 mm regn under nämnda
period. Vid den andra HN stationen i Träslövläge föll det 41 mm och ju längre norrut i
Halland vi studerar nederbörden desto glesare blev dropparna. Norra Halland
fick faktiskt mindre nederbörd än normalt under juni emedan mellersta och södra
Halland fick ca 150 % av normalnederbörden. Typisk sommarfördelning alltså av
nederbörden med stora skillnader på små geografiska avstånd.

Det som varit frekvent i diskussionerna med människor i juni
var uppfattningen att SMHI:s prognoser varit sämre än normalt. Finns det något
vetenskapligt bevis för detta eller är det bara den ökade uppmärksamheten runt
prognoserna som normalt infaller sommartid? Sommartid är det ju en stor
skillnad om det är uppehåll och halvklart än om det varit liknande situation en
halvdan novemberdag. I samband med omläggningen av SMHI:s hemsida plockades den
s.k. prognoskonsistens sidan bort och det är inte möjligt att kontrollera det
vetenskapliga i det hela. Mina personliga reflektioner över det hela är att det
mer handlar om besvärliga perioder i atmosfären än en allmän försämring.
Prognoserna blir ju allt bättre men har en del inneboende svagheter. I samband
med ett väderläge den 9 juni skickade jag en förfrågan angående
datormodellernas tillförlitlighet till SMHI:s underavdelning BIZMET. I den
datormodell som presenterades över väderläget och kommande timprognos skulle
sol och varvat med enstaka skurar ge max 1-2 mm regn under de närmaste timmarna. Vid
stationen i Eftra var regnet ihållande och det kom ca 15 mm under 4 timmar. Hur
kunde det bli så fel? Svaret från meteorolog Claes Biström var att i
det rådande väderläget hann inte ens de småskaliga datormodellerna med och
vädret ändrade sig snabbare än vad modellerna klarade av.

I dagens alltmer förekommande överflöd av diverse
vädersajter (ex klart.se, yr.no,dmi.dk, vaderkanalen.se, foreca.se samt alla
webbtidningar mm) presenteras vädret i olika grafiska former. Här tror jag en
del av problematiken ligger. Avgörande för kvalitén på prognosen varifrån de
plockar sina data som är grunden till prognoserna. Hämtar de data från globala
modeller eller småskaliga modeller? Få globala modeller kan i sin storskalighet
plocka upp ett bildande av dimmoln över Kattegatt som lämnar en prognostiserad
solig dag i ett gråmulet skimmer. Även på SMHI:s hemsida måste det av
utrymmesskäl ges en generell bild av väderläget och framtiden. Med den rätt
komplicerade vädersituation vi har i Halland med inslag av både kontinentalt
och maritimt väder är det upplagt för den hel avvikelser från det vi ser i
prognosen. För att förvanska en tysk professors citat som kan man luta sig mot
följande när man inte ser något mönster” Det är två saker man inte vill veta hur de
är gjorde, prognoser för väder och korv”. Mycket intressant finns att läsa om i
ämnet på SMHI: S hemsida med ingång ”kunskapsbanken”.

Denna förvirring runt prognoserna skapar en hel del rätt
märkliga personliga upplevelser. Häromveckan gick jag runt på Golfbanan i
Vinberg i trevligt sällskap och hade ett par hål kvar. Plötsligt faller det ett
ganska intensivt lokalt regn och plötsligt känner man sig iakttagen i lönndom
och stämningen faller. – Vad är det? frågar man försynt. – Det sa du minsann
inget om!, svarar sällskapet i kör. – Då hade vi minsann tagit med regnkläder…
Eller när åskan drog in över Falkenberg i måndags och mobilen ringer och en
röst förkunnar – Det hade du inte koll på, va? Tydligen måste man konversera
med folk på följande sätt – Hej, jag heter Pelle och sätter du inte på
dubbdäcken på tisdag så får du ett helvete på fredag. Eller – Hej, jag heter
Pelle och det kommer regna om 14 timmar. Har du inga regnkläder då så kommer
regnet att rinna ner mellan dina Gluteus maximus och orsaka okontrollerad
tillväxt av svamp i r-n.

Fortsatt trevlig sommar!

Därför är jag republikan”

Hösten 1950 befann jag mig i Minneapolis, Minnesota, där jag som
närmaste grannar hade en svensk-amerikansk familj. När jag en dag
besökte mina grannar fann jag frun i huset upplöst i tårar. Bestört
frågade jag vad som hänt: Hade någon olycka drabbat familjen? Nej, fick
jag till svar, ingenting hade hänt familjen. Men det hade nyss meddelats
i radion, att konung Gustav v av Sverige var död.

Kvinnan som satt där i sin soffa och grät var i 70-årsåldern. Hon var
född i Sverige och hade på 1800-talet som liten flicka åtföljt sina
emigrerande föräldrar till Amerika, som hon därefter aldrig hade lämnat.

Sverige hade för henne blivit ett främmande land.”

I över ett halvt sekel hade hon varit amerikansk medborgare, hon hade
glömt bort sitt modersmål och talade endast engelska. Sverige hade för
henne blivit ett främmande land. Hon hade inte levat en enda dag under
Gustaf v:s regering. Hennes kunskaper om landets konung inskränkte sig
till vad hon hade läst om honom i The Minneapolis Star.

Därpå sporde jag något förvånad, varför hon så djupt sörjde den avlidne
monarken. Med ett tonfall av överväldigande självklarhet svarade hon:
Därför att han var kung.

Den aktningsvärda kvinnans tårar gällde icke någon person med vissa
bestämda egenskaper, icke någon människa som hon kände och som hon av
personliga skäl kunde sakna. De ägnades innehavaren av Sveriges
kungatron. Vem denne än hade varit, så skulle hon ha begråtit honom vid
hans frånfälle. Hon sörjde en kung: Hon begrät “Vi Gustaf med Guds nåde,
Sveriges, Götes och Vendes konung”. Hennes tårar gällde en utvald, en
innehavare av konungadömet med Guds nåde – Dei gratia rex…

[…]

Att överheten var tillsatt av Gud fick jag lyckligtvis veta redan i
tidiga år. I likhet med andra svenska undersåtar fick jag lära mig i
småskolan i förklaringarna till fjärde budet i Luthers Lilla Katekes:
“Hvar och en vare underdånig den maktägande överheten. Ty ingen överhet
finnes utan av Gud”. Det var ett klart och rent besked, som ett litet
barn förstod. Luther förklarade också, att fjärde budet krävde att vi
skulle lyda inte bara våra föräldrar, utan också “våra herrar” som
“enligt Guds förordning hafva faderlig makt öfver oss” – överhet.
lärare, husbönder. Dessa myndighetspersoner hade ett gudomligt uppdrag
att “faderligen vårda sig om oss och hvar på sitt sätt befrämja vår
sanna välfärd”.

Varje tänkande skolbarn måste tycka, att allt detta var omtänksamt
ordnat av Gud.

Under de första åren av min skolgång hade Gud tillsatt en högerregering
i Sverige, den Lindmanska ministären. Men år 1911, när jag hade hunnit
bli 13 år gammal och börjat läsa tidningar och intressera mig för
politik, avgick Lindmanska regeringen och i dess ställe förordnade Vår
Herre en vänsterregering under Staaff. Denna ombytlighet hos den
Allsmäktige förbryllade mig något. Under en katekestimme frågade jag
därför min lärarinna: Höll Gud med högern eller vänstern? Tyvärr fick
jag endast en blid åthutning som upplysning i ämnet.

I begreppet överheten ingår inte bara statsråd, landsfiskaler och
taxeringsintendenter, utan det innefattar först och främst Hans Majestät
konungen och Dei gratia rex. Redan i våra äldsta bevarade kungabrev,
som är från konung Knut Erikssons tid, förekommer uttrycket “med Guds
nåde”. Formelns användning är numera något inskränkt i Sverige, men den
gudomliga legitimationen – vi gustaf adolf med guds nåde – nyttjas
fortfarande vid promulgation av lagar och kungliga brev. Den fyller
troligen alltjämt en uppgift hos ett lydaktigt och rojalistiskt sinnat
folk.

Den fyller troligen alltjämt en uppgift hos ett lydaktigt och
rojalistiskt sinnat folk.”

Och givetvis kan en sann och rättrogen monarkist icke i sitt hjärta
betvivla, att vår nu regerande dynasti är av gudomlig härkomst; dylika
tvivel skulle ifrågasätta dess sanna legitimitet. Bernadotterna kommer
från goda familjer ur strävsam fransk medelklass. Men en verkligt lojal
rojalist och undersåte låter sig naturligtvis icke förvillas av de
historiska fakta som påstår att stamfaderns far var sakförare och att
stammoderns föräldrar innehade manufakturaffär.

[…]

Glansen och skimret från kungatronen, som ännu i dag bländar de troende
folken, kommer från magisk källa och har uppstått ur vilda folkstammars
gudariter och gudakult. Konungadömet är skapat av magin och övertron.
Konungens Majestät skall hållas i helgd och vördnad, stadgas det i vår
svenska regeringsform; paragrafen har uppkommit ur föreställningen om
konungen som ett sakralt och övermänskligt väsen.

Det monarkiska statsskicket är sålunda ett uttryck för en uråldrig
vidskepelse, som ännu hålles vid liv hos några västerländska kulturfolk,
bland dem det svenska folket.

[…]

Vårt äldsta kungadöme, som har sitt säte i det gamla Sveariket, synes i
princip ha varit ärftligt. Längre fram i tiden blev Sverige ett
valrike. Under senmedeltiden regerade endast valkungar. I landet hade
utvecklat sig en bondedemokrati av en styrka, som var märklig för tiden,
och allmogen behandlade sina kungar tämligen respektlöst: Från Magnus
Ladulås till Gustaf Vasa blev sju stycken monarker fördrivna från
tronen. Så återinförde ju Gustaf Vasa det ärftliga kungadöme, som vi
sedan fått behålla. Han brukade Sverige som en storbonde brukar sitt
hemman. Gustaf I betraktade Sveriges rike som sin helt privata egendom
och besittning, vilket liksom hans övriga ägodelar skulle gå i arv inom
hans släkt i evärderliga tider.

Det är det ärftliga kungadömet, som uppvisat den segaste livskraften.
Ingen modern stat har valkonung. Men den konstitutionella monarkin är en
relativt ny företeelse, som uppstått under de senaste århundradena. Den
grundar sig, kortast uttryckt, på ett kontrakt emellan kungen och det
suveräna folket, vilket skall utgöra en garanti emot enväldets godtycke.
Det begränsar konungens makt mer eller mindre – i vissa länder, bland
annat i Sverige, ända därhän att han är berövad all reell maktutövning
och sitter kvar på tronen endast som symbol för Rikets Majestät med
huvudsakligen representativa uppgifter.

Den konstitutionella monarkin skulle således icke, om konungen
verkligen fungerade enligt grundlagarna, innebära någon form av
begränsning av folkstyret. Men i en demokratisk stat kan det ärftliga
kungadömet icke godtagas av skäl som i det följande skall framläggas:

Rikets högsta ämbete bör icke besättas genom börd eller arv, alltså av
slumpen, utan genom ett av folket verkställt val bland personer som
genom ådagalagda egenskaper visat sig vara skickade för detsamma. Även
för de lägsta ämbeten krävs det vissa bestämda meriter, och varje ämbete
tillsättes, när lagen följes, genom en tävlan på jämlik fot emellan de
sökande. För en konsekvent bekännare av den mänskliga jämlikhetens idé
är det en stötande tanke, att det allra högsta ämbetet skall ärvas. I
ett demokratiskt samhälle strävar man att åt medborgarna genomföra så
lika startmöjligheter i livet som möjligt. Men själva vårt svenska
statsskick, den ärftliga monarkin, upphäver jämlikhetsprincipen.

Det finns en maxim som utgör själva grunden för ett rättssamhälle –
budet som lyder – Alla medborgare är lika inför lagen!”

Paragraf 3 i regeringsformen stadgar att konungens gärningar skall vara
för allt åtal fredade. Självklart borde rikets högsta ämbete också för
innehavaren medföra det högsta ansvaret. Men lagen betraktar monarken
som en helt oansvarig person. Det finns en maxim som utgör själva
grunden för ett rättssamhälle – budet som lyder – Alla medborgare är
lika inför lagen! Det är teoretiskt möjligt att även en monark kan begå
lagstridiga handlingar, men de skulle alltså icke kunna beivras. I och
med att en enda person upphöjes ovanför lagen upphäver vårt statsskick
även det demokratiska rättssamhället.

En fullt genomförd demokrati kräver sålunda republik med ett folkvalt
statsöverhuvud. Dock anser jag de båda skäl som ovan anförts för
monarkins avskaffande vara mindre väsentliga än ett tredje, som icke är
av politisk natur. Detta tredje skäl framträder med stor styrka i det
aktuella läget i vårt land, i Sverige av år 1955. Det faller oss
dagligen i ögonen och pockar på uppmärksamhet; det fordrar en
utförligare behandling.

I en monarki uppkommer det alltid en anda av undersåtlighet, som icke
är fria medborgare värdig. Kring konungen med Guds nåde och hans
anförvanter har i alla tider uppblommat en rik flora av servilitet och
inställsamhet, kryperi och allsköns fjäsk. Denna undersåtlighet kräver
sina offer i de bästa kretsar. Jag har sett högt bildade personer, som i
andra sammanhang har ådagalagt intelligens, mista sin mänskliga
värdighet inför en kunglig person: I närvaro av en medlem av kungahuset
har de alldeles tappat koncepterna och stått där som förvandlade och
stammat i förvirring och betett sig på ett sätt som närmast kan kallas
fjantigt. Kungadömet frammanar och utvecklar några av människans mest
förödmjukande egenskaper: begäret att stå i gunst hos de höga, ivern att
få umgås med dem, tjänstvilligheten till varje pris, den börja ryggen
inför överheten. Kungligheten får undersåtarna att förnedra sig själva
även om det inte är deras avsikt. Till konungen och hans hov hör
lakejen, och kungadömet har alltid alstrat lakejsjälar eller vad vi
kallar hovmannamentalitet: Denna beskäftighet hos människor, som i varje
situation är beredda att stå sin härskare till tjänst.

ur Vilhelm Mobergs “Därför är jag republikan” från 1955.

Så börjar en av årets väderberoende helger att närma sig och en första prognos kan väl vara på sin plats. Någon enkel historia handlar det dock inte om utan det blir en ren spekulation om vad som komma skall. Det finns två huvudspår. Det ena är att en högtrycksrygg skall på verka vädret med varmt och rätt stabilt väder, dock kan skurar uppträda i inlandet under eftermiddagarna. Det andra spåret låter ett lågtryck utvecklas över södra Sverige och ge ostadigt och kyligt väder. Ungefär som den förra helgen men med mindre nederbörd förhoppningsvis. Huvudspåret verkar dock ligga på den första varianten. Av 20 modeller står ca 75% av dem bakom den varma lösningen. I nuläget skulle det för midsommarafton lyda: Klart till halvklart, någon skur i inlandet. Sjöbris vid kusten och 20-23 grader.

Följ bloggen och se hur det utvecklar sig

Kylig maj!

Årets maj blev den kyligaste på 10 år och vi fortsätter att
ligga på en negativ temperaturfördelning för året som helhet. Underskottet
ligger nära 1 grad och det är alltså lite unikt det vi upplever då väldigt få
områden på jorden uppvisar underskott i temperaturen. 2010 beräknas ju bli
kanske det varmaste året globalt sett och motorn i det hela är ju som vanligt
El Nino i Stilla Havet som brukar skicka iväg en temperaturspik i
temperaturgrafiken. El Ninon är på tillbakagång och fram mot sommaren väntas
den gå över i dess motsvarighet La
Nina. Och då kommer den globala temperaturen att rasa neråt
och i kombinationen med allt kallare vatten i Stilla Havet och Atlanten kan vi
se fram emot en vinter som beräknas bli ca 3 grader kallare än normalt och i år
drar den igång redan i november. Kanske inte helt munter läsning så här i juni
när sommaren kämpar för att stabilisera sig. Egentligen är det väder vi sett
och kommer att se framöver en fortsättning på det väderläge vi upplevde i
vintras. Fortfarande varmt i Arktis och kylig luft som rör sig ner till oss i
den köldränna som legat rätt konstant under året och som vanligtvis uppstår i mellan
två högtrycksområden. Högtryck över Islandsområdet och över Ryssland
underhåller en nordlig till nordvästlig huvudströmning och när den kyliga
luften träffar på värmen i sydost sker lågtrycksbildningen snabbt. Dessa
lågtryck har i maj svept ner kalluft långt ner i Europa och flera köldrekord
slogs bland annat i Frankrike och Spanien. Inte heller vi Sverige undveks dessa
lågtrycks köldvirvlar och flera svåra frostnätter upplevdes i Halland. Och
precis enligt sägnerna så skapade Servatius, Bonifatius och Pankratius problem.

Dessa tre herrar, som härstammar ur den tyska bondepraktikan
och där kallas “eisenmänner” (Järnmännen), är motsvarigheten till vår
Kung Bore och har slarvigt försvenskats. Därmed har vi fått begreppet
järnnätter då dessa män av tradition ställer till problem för odlarna i
senvårens känsliga biologiska skede. Speciellt nätterna 11-13 maj ansågs vara
särskilt frostbenägna och så var fallet även i år då flertalet minusgrader i
inlandet runt ovan nämnd period knäckte nyutsprunget blad och knopp.

Värmen kom dock sakta smygande ner från den lite ovanliga
riktningen norr. I norra Sverige slogs värmerekorden på löpande band och en
liten kil av den varma ryssluften nådde oss den 19 och kvicksilvret kilade upp
till drygt 26 grader i Falkenberg. Värmen hängde kvar ett par dagar innan den
sakta ersattes av en allt kyligare luftmassa från nordväst och vädret blev
ostadigare och en del åska noterades.

Finns det nu några kopplingar mellan maj månad och den
kommande sommaren? Ofta hör vi att kyligt ostadigt väder i april och maj brukar
ge en fin sommar. SMHI har gjort en statistisk bedömning av trovärdigheten i
detta påstående och så som ofta finns det inget minne i naturen att kompensera
temperatur och nederbörd för senare perioder. Det som gjort att påståendet
vunnit mark under de senaste åren är faktiskt att detta påstående stämt från
1990 talet och framåt. Undersökningen visade däremot att under perioden
1960-1990 så finns det ingen koppling alls. I vädervärlden dräller det ju av
enkla påståenden som har sitt ursprung i bondepraktikan och som skapar dessa
ovetenskapliga påståenden. ”Mycket rönnbär ger en kall vinter.” Klassiskt
påstående från bondepraktikan som är helt ologiskt. Hur skall ett träd i
Sverige veta att en El Nino i Stilla Havet är under uppsegling och ändrar
strömningarna i atmosfären så att vi får en kall vinter?

Till sist en titt på sommarvädrets fortsättning. Som jag
skrev tidigare så är läget upplagt för fortsatt kyligt väder och ingenting i
prognosmaterialet låter någon ändring ske i juni. Personligen tycker jag det
ser lite bekymmersamt ut. Men vädret är ju kaosartat så rätt vad det lider så
kanske vi har en vändning på gång. Semestertipset går dock till sydöstra
Europa, där kommer det att bli riktigt hett. Och det är inte omöjligt att ouzon
kommer att börja dunsta i glasen när siroccon sveper upp från Nordafrika…

Stora temperaturkontraster i norra Europa genererade idag ett kraftigt regn över Halland. I nordtyskland och Polen har det idag varit upp mot 30 grader emedan vi i Halland legat runt 12. Dessa temperaturgradienter skapar frontvågor med svårbestämda regn. Ett sådant passerade idag och var prognostiserad till att ge 3-5 mm. I nuläget har det kommit nästan 38 mm. Kollade med SMHI hur det kan gå så snett med nederbördsbedömningen. Tydligen hänger inte ens de småskaliga modellerna med i denna extrema vädersituation och det blir minst lika knepigt också i morgon, då Nordtyskland och Polen skall ha mellan 30 och 35 grader! Halland befinner sig så här nära gränsen till hetluften och vi kan räkna med skurartat regn och lokal åska ända fram till natten mellan fredag och lördag, då kyligare och torrare luft med friska nordvästvindar skall jaga bort hetluften från vårt grannskap.

Sommaren har kommit och med den de ljusa nätterna. Såg förresten de första nattlysande molnen i helgen. Dessa vackra ickemoln skådas i norr ett antal grader över horisonten och företrädesvis runt midnatt.
I övrigt händer det inte speciellt mycket spännande på väderfronten. Vintervädret fortsätter på samma spår…Dvs att läget är rätt snarlikt det vi hade i vintras med högtryck i norr och väst och lågtrycksrännor över Mellaneuropa som stundtals letar sig hit. Detta öppnar upp för rätt kyliga vindar över Skandinavien och det svala vädret från maj ser ut att fortsätta. Kommande helg arbetar sig ett djupt lågtryck upp söderifrån. Dess bana ligger väl nu ganska fast men nederbördsmängderna svänger mellan 10 till 40 mm. Största plågan blir dock vinden som kan nå upp till 18 m/s ute på Kattegatt. Dags att rigga växterna!

Enda fördelen med djupa lågtryck är att de kan dra igång högtrycksbildning. Mycket tyder på att vi nästa vecka kommer under inflytande av ett högtryck i väster. Hur långvarigt detta kommer att bli är osäkert. Amerikanen låter högtrycket falla ihop redan i slutet av 10 dagarsprognosen.

Sommaren ser alltmer mer osäker ut i mina ögon. Tycker att läget ser rätt fastlåst ut och då de långa prognoserna hela tiden lyft fram juni som sommarens bästa kan man väl undra hur resten av sommaren ser ut…Förresten så tyder mycket på att vi kommer att få ytterligare en kall vinter. Ned till 3 grader kallare än normalt för hel vintern om man skall tro den långe amerikanen…Det blir dyrt att leva i ett oisolerat hus…

Högtyck och varmt i öster, svalt i väster gynnar uppkomsten av den speciella lågtrycksbanan som kallas Vb5b . Det var den
holländske meteorologen van Bebber som i slutet av 1800-talet
klassificerade lågtrycksbanor från I till VI med underklasser a till d.
De flesta av dessa är för länge sedan glömda. Men just Vb lever kvar i
meteorologernas medvetande, förmodligen på grund av att den är så nyckfull. Den senaste tiden har vi haft de förutsättningar som driver fram denna lågtrycksbana. Ständigt varmt i öster och betydligt svalare över bl a Skandinavien. lLågtrycken bildas ofta nere över Balkan och suger med sig varm och fuktig luft från medelhavet och drar vidare genom Polen och Östersjön där de ofta sommartid får en extra energikick av den fuktiga luften. Senaste lågtrycket, som passerade i onsdags, dumpade av en 20-30 mm med en hel del åska i öster. Nästa i raden kommer in natten till lördag och dess bana har varit svårbestämd. Ena prognosserien har hällt ut 35-40 mm över Hallande emedan nästa körning givit knappt 5mm. De sista tillgängliga ( 06 UTC ) lämnar besked om att det hamnar runt 10 mm. Därefter kommer vi faktiskt att ha stigande temperaturer med drygt 20 grader framemot nästa helg och från onsdag mest uppehåll.

NEDAN EN KLASSISK VB5B BANA

Månadens väder mars-april
2010

Vårens meteorologiska inträde den 24 mars utmed
hallandskusten var ca 3 veckor försenad och väldigt efterlängtad. När väl den
magiska gränsen slagit igenom kom våren att sätta rejäl fart upp över
Sydsverige. Redan den 25, alltså det åttonde vårdygnet, nådde temperaturen upp
till 16,1 grader i Eftra vilket blev månadens högsta. Den befarade stora
vårfloden blev det inte mycket av då perioden för snösmältningen var
förhållandevis torr. Den som vill följa snöutvecklingen under vintern i Eftra
kan göra det i bild eller via video genom denna länk: http://www.wunderground.com/webcams/risarpan/1/show.html

Det mäktiga snötäcket sjönk ihop och avdunstade en hel del i
den torra marsluften och vattnet sjönk långsamt ner i marken där den nödvändiga
påfyllningen av grundvattnet skedde. Ett grundvatten som i sydvästra Sverige
har varit och är en bra bit under det normala.

April månad innehöll inte mycket godis för den
väderintresserade. Någon grad varmare än normalt och en nederbörd som höll sig
till den torrare halvan av det som förväntas. Ett sent snöfall noterades den 20
och ett par kalla nätter satte den trädgårdsintresserade och växterna på prov.

Inte mycket mer att orda om alltså och på något sätt känns
det som om jag gått in i den icke så medicinskt erkända ”väderväggen”. Efter
den vansinnigt intressanta och inspirerade vintern har någon form av
postraumatiskt Kung Bore syndrom slagit till. Ni vet när man ligger i sängen och stirrar i
taket under vargtimmen och funderar på existentiella problem. Exempelvis att
man hör regnet falla utanför och mätaren skall enligt givna direktiv tömmas kl
7 och man med en grimas tänker var det så här jag ville det skulle bli? Jag
ville ju synas på tv och vara en sådär go pensionärsgubbe som John Pohlman är.
Som åker runt och spelar piano och pratar om väder så det står härliga
till. Här är man istället i en säng i
Eftra, långt från strålkastarljuset och glamouren Norrköping och funderar på vad som gick
snett. Det är då man känner ångesten sakta spira i kroppen inför det val man ställs
in för. Tömma eller inte tömma, det är frågan? -Jag skiter i det, skriker den inbitne revolutionären i en emedan
den andra delen av den dissociativa identitesstörningen , den lojala
lagspelaren (team SMHI ?) blänger på en och snärtar till -Upp för fan och gör
vad du får betalt för! Vem som vinner? Det får framtiden utvisa men ”Viva la
Revolución” har ett visst övertag i
nuläget.

En blick på nuläget och framtiden visar att vi halkat
tillbaka till samma vädermönster som vi hade under den gångna vintern. Det
innebär en hel blockerande högtryck i norr och en ränna av lågtrycksaktivetet
söder och sydost om oss. Det innebär att kylig luft fortsätter att strömma ner
över landet och ett och annat regn kommer att komma in söderifrån. Det finns
ingenting i prognosmodellerna som talar för en omläggning av vädret. Tvärtom
verkar tryckfördelning ytterligare gynna denna fördelning av lufttransporter
från norr och långprognoserna talar om en fortsatt kall maj och nederbördsrik
maj. För sommaren gäller numera lite mer tvetydiga signaler. Från att varit
prognostiserad till att bli förhållandevis varm har en hel del modeller backat
tillbaks till en mer normal sommar. Senast vi hade en sommar som man kan
temperaturmässigt beteckna som normal var år 2000. Det var en sommar som många
jämrade sig om att det var sommaren utan sol och värme. Det blir spännande att
följa utvecklingen de närmaste veckorna vad det gäller sommarens utveckling.

Ser vi ut över vår hela glob så har inledning av året var
betydligt varmare än normalt. Satellitmätningar av temperaturen i atmosfären gjorda
av Nasa genom satelliten NOAA-15 visar på en av de varmaste åren i den 30 åriga
serien. Egentligen inte så mycket att säga om då vi har haft en El Nino period
som avspeglat sig i den globala temperaturen. Kanske kan innevarande året tävla
mot 1998 som det varmaste hittills sedan mätningarna började. 1998 var också
ett El Nino år. En fördel med detta är ju att vattnen runt omkring oss är
varmare än normalt och det kan har en positiv inverkan på den kommande
sommaren, åtminstone med europeiska ögon.