Om Väder och annat...

Till er alla som inte är prenumeranter på HN…

Månadens väder Februari
2010

Snörikt och måttlig kyla

En både kall och nederbördsrik februari hör inte direkt till
vanligheterna då kalluften oftast är kopplad till högtryckslägen med torka.
Årets februarisaknade definitivt inte högtryck men tre lyckade attacker från nederbördsstinna
lågtryck gjorde att snömängderna i Halland nådde historiska värden. Mest
noterade Havraryd norr om Simlångsdalen den 22 med 104 cm. Rekord blev det även
för Halmstad med 44 cm
och en mätserie som går ända tillbaks till 1905. På klimatstationen i Eftra
noterades 68 cm
den 23, dock inte utan en dos av observatörångest. Snödjup skall enligt det
något luddiga reglementet från SMHI mätas på en representativ öppen plats i
stationens närhet. Inte helt problemfritt när man är omgiven av öppna åkrar som
vältrar in snödrevet perfekt i stationens närområde. Så ser ni en planlöst
irrande kutryggig man i Eftras närhet med tumstocken i högsta hugg så är det
inte den högt önskade VA-bygget som startat utan tjänstemannen i SMHI kepsen
som är ute på sin mission.

Apropå snö så jämförde jag lite med den alldeles utmärkta ”Sveriges
nationalatlas, klimat sjöar och vattendrag” om vad som är normala snömängder i
Halland och det gav följande. Normalperioden är 1961-90 och då skall Halland i
genomsnitt vara täckt av snö från kustens 50 dygn till inlandets ca 75. Vi
ligger redan, i skrivande stund 70 dagar, över denna nivå för kusten. Maximala
snödjup under perioden uppmättes till 40 cm för kusten och drygt 60 cm för inlandet. Vi har,
som ni redan säkert noterat, passerat detta medelvärde med råge. Kan även nämna
att sista dag med snötäcke för kusten är 20 mars och för inlandet några dagar
in i april. Så det är inte speciellt extremt i nuläget att snön ligger där den
ligger utan mer en normal situation i jämförelse med normalperioden 61-90.

Temperaturmässigt hölls sig månaden på den rätt moderata
köldsidan. Medel hamnade på ca 1,5-2 grader kallare än normalt för länet och
ett par rejält kalla nätter noterades. En av de stora fördelarna med dagens
bilar är att de är utrustade med termometrar. Bilfärden får ett helt annat
engagemang från familjen när alla skriker i kör -18, 5, -19,0, -19,5 då bilen
susar fram i det kuperade landskapet. Biltermometern visar verkligen på det
mikroklimat som uppstår i kalla vädersituationer. Det mest extrema under året
skedde i början på februari då jag under färden från Skrea till Eftra via
Heberg upplevde en differens på 14 grader. Vid starten i Skrea visade displayen
-10 för att sjunka brutalt vid passagen genom Hebergs samhälle till -18 grader.
Heberg ligger strategiskt placerat i en sänka och är omgiven av höjder vilket
under klara och snöiga väderlägen gör att utstrålningen är stark och den
kallaste luften samlas i närheten av gamla järnvägsstationen. Efter passagen genom
Heberg steg temperaturen raskt och nådde -4 grader i Eftra som är placerat på
utlöparna av höjden Klockebjäret. Med tanke på de flertalet förekommande kalla
nätterna som förekommit under denna vinter inser man att de medelvärden som
redovisas i tabellen nedan kan ha ett helt annat värde bara så kort som 3 km från mätstationen i
Eftra. Mikroklimatet är också en numera en alltmer bortsedd faktor vid
anläggandet av hus trots att energiförbrukningen påverkas radikalt av husets
belägenhet. Om ni åker omkring och studerar gamla bostäder kommer ni att finna
att mycket få är byggda i dalar/svackor och i norrlägen.

Snön har ju givit hallänningarna många möjligheter att idka
vintersporter. Personligen har jag åkt skridskor och till slut även skidor. Det
var ju omöjligt att få tag i ett par anständiga skidor så mina gamla Järvinen
laggar fick tjänstgöra ännu en gång. Pjäxorna hade krackelerat i någon mystisk
nylonhög och blocket blev räddningen när en barmhärtig norrlänning skickade ner
ett par hiskeligt röda Nordingrå pjäxor. Hursomhelst så är skidåkning ett högst
överskattat nöje. Hur kul är det att spåra i 65 cm snö när benen är upp
vid ytan och stavarna bara försvinner under en? Bjöd säkert bygdens folk på
många goda skratt när banan anlades ute på åkern. En av mina bättre karaktärer
är dock min envishet (här håller nog inte alla med) och nu ligger där ett
perfekt isigt spår som det är lögn i h-e att få något fäste i. Men med den
självpennalistiska läggning som understundom drabbar mig halkar jag mig fram i fädernas
spår för framtida segrar och
serotoninproducerande belöningsvarv och önskar att vintern kramar sig kvar lite
till.

Till sist som vanligt en titt i kristallkulan och
tendenserna för sommaren. Sommaren ser allt bättre ut enligt de prognoser jag
har tillgång till. Det ”bästa” vädret ser ut att hamna i juni-juli dock med
risk för besvärlig torka. För er som vill hålla er uppdaterade om trenderna i
det halländska vädret läs gärna min blogg på min hemsida med adressen www.eftra.org

Nu verkar det som om skidorna sladdat färdigt för säsongen. Med en bister min körde jag skiten ur mig idag i skarspår och avslutade det hela med en bastu och en iskall öl. Härligt!

Mild luft trycker på från sydväst och en hel del regn/snö är att vänta. Om allt klaffar kan vi ropa meteorologisk vår framemot torsdag i nästa vecka. Rent statistisk blir våren då ca tre veckor försenad för Hallands kustlandskap. Då mildvädret innehåller både regn och en hel del vind kommer vi säkert att bli av med snötäcket, åtminstone för de öppnas ytorna. Vad som händer i nästa vecka står och svajar lite men lite sur smak kan det nog bli då kalluften troligen rycker ner en bit. Norrmännen, som alltid kör extremspåret, låter tempen segla upp mot 10 grader i början på veckan men det verkar aningen överilat.

Trots att våren nu verkar anlända får vi nog räkna med en seg vår då våra farvatten är rejält nedkylda. Det är den svåraste isvintern sedan iskalla 1987 och den minnesrika kommer säkert ihåg vilken iskall vår och sommar det gav 1987.

Men varför misströsta i onödan, nu blir det till att putsa upp golfklubborna 🙂

Vi skriver idag fredagen den 5 mars och vi har en bitande kall natt framför oss. Kall luft ligger som ett ok över Halland och snötäcket ,som är av frigolitliknade karaktär, gynnar uppkomsten av dessa kalla nätter. Solen jobbar dock på och dagstemperaturerna hamnar i allmänhet nära nollan och dagsmejan äter långsamt ner snötäcket under kontrollerade former. Hur länge skall då denna fimbulvinter hålla sitt järnhårda grepp över regionen?

Efter ett högtryck som nu växer sig starkt över Nordsjön kan vi faktiskt hamna i en västlig drift med mer ostadig och mildare vädertyp. Djupa lågtryck kommer in på nordlig bana och nederbörden hamnar mest i fjällen. För oss i söder väntas en hel del sol och plusgrader på dagarna och nära noll nattetid. Vad är då sannolikheten för att denna vädertyp faktiskt skall bryta den långvariga trend med blockerande högtryck? En indikation kan vara att studera de sk NAO indexet. Detta index visar på tryckskillnaden mellan Grönland och Portugal. Ett positivt index, över det svarta strecket på bilden, är typiskt för milda vintrar och ett negativt index kalla vintrar. Nedan visas en bild på hur detta index kan studeras i en graf. Vi kan se att indexet sjönk snabbt ner under inledningen av december och legat på ett negativt värde hela vintern. De perioder som varit uppe och nosat på nollvärdet ( svarta linjen) har varit mildare perioder under denna vinter. Tittar vi längst ut till höger på grafen (den svarta kurvan)finner vi aktuellt läge och vi ser att vi är på väg ner igen och det är just det högtryck som nu etablerar sig som för ner grafen i negativ riktning. Den röda linjen, som spretar i slutändan, är beräknad utveckling av indexet i olika prognoskörningar. Vi ser att indexet strävar uppåt mot mer positiva värden och det är det som gör att vi kanske kan börja hoppas på en annalkande vår.

Man skall dock inte förledas att tro att det är så enkelt att prognostisera vårens ankomst med ett NAO index då det bara ger en fingervisning om den allmänna strömningen över Nordvästeuropa. Hamnar vi på den norra flanken av den kommande lågtrycksbanan blir våren ytterligare försenad och vintern kommer säkert att hanka sig fram till denna månads utgång.

Sedan vill man kanske att det skall ske en återgång till negativa värden på indexet under sommaren för det är en kraftig indikator för varma och torra somrar. Läste nyss en artikel av en klimatolog att vi kan förvänta oss en ökad frekvens av blockeringssituationer under de kommande 2-4 åren, vilket skulle innebära att denna vinter inte var ett mellanspel i raden av milda vintrar. Det positiva i detta kan ju diskuteras men somrarna i dessa situationer har överlag också varit bra. Just i dessa blockeringslägen finns det alltså en koppling mellan att kalla vintrar följa av varma somrar…Gud förbjude någon annan koppling till detta uttryck!

Vädervänner!

Snön som faller börjar sakta övergå i regn och mildluften som i nuläget sveper upp över Halland ger en föraning om vad som så småningom komma skal.Hela 5-6 grader på fredag! Jag måste säga att jag känner mig väldigt kluven i denna situation. Som älskare av väderrekord vill man ju a ännu mer snö, mycket vill ha mer med andra ord. 68 cm på mätplatsen i Eftra är ju inte fy skam direkt. Jämförde lite med Sveriges nationalatlas om vad som är normala snömängder i Halland och det gav följande. Normalperioden är 1961-90 och då skall Halland i genomsnitt vara täckt av snö från kustens 50 dygn till inlandets ca 75. Vi ligger redan över denna nivå för kusten. Maximala snödjup under perioden uppmätes till 40 cm för kusten och drygt 60 för inlandet. Vi har, som ni redan säkert noterat, passerat detta medelvärde med råge. Kan även nämna att sista dag med snötäcke för kusten är 20 mars och för inlandet några dagar in i april.

Med bakgrund av bl a de sista uppgifterna inser vi lätt att vi under de senaste årtiondena tappat perspektivet på hur en normalvinter ser ut. Som trädgårdsintresserad funderar man onekligen hur plantskolorna skall lyckas kränga sina växter i år med tanke på den extremt tidiga ordning som vi haft under mildvintrarna. Förra året kunde man vi denna tid köpa de första penséerna för att sedan presenteras för resten av sommarblommorna i mitten på april…

Med återgång till min kluvenhet så har jag börjat åka skidor med mina gamla Järvinenlaggar. Lyckades hitta ett par råfula pjäxor på Blocket som passade till skidans bindningar. Att spåra själv i 65 cm snö var inget höjdarjobb. Inser att dagens elitåkare är ruskigt bortskämda med sina preparerade spår. Jacob Hård( som kommenterade) gnällde på stafetten igår att åkarna fick plöja fram i centimetertjock nysnö…Kolla bilden nedan så förstår ni vad som skiljer “agnarna från vetet” 🙂

Hursomhelst så känns skidsäsongen aktuell och jag vill inte att snön försvinner för snabbt. Kikar vi på prognosera så kommer den ovan beskrivna mildluften vara just ett mellanspel då vi nästan går tillbaks till “ruta ett” igen. Det mesta tyder på att vi återgår till den strömning vi hade under stora delar av januari. Blockerande högtryck och mycket luft från nord och nordost. Nätterna kommer säkert att bli kalla emedan dagarna kommer att ljummas upp av en allt starkare sol. Mera snö? Visst blir det mer snö, men inte i de extrema mängderna som förekommit under senaste 10 dagarsperioden. Räkna med 10-20 cm de kommande 14 dagarna och däremellan mycket sol.

Väderintresserade!

Spännande inledande sportlovshelg med livat väder och läge för vinterkläder. Mer snö och snart är det dags att syna rekordböckerna om maximal snöhöjd. I Eftra ligger rekordet på 47 cm och det kan säkert ryka de kommande dygnen då morgonens snödjup uppgick till 33 cm. Snabbt framtaget i minnet framstår väl nyårsnatten 85-86 som den mest minnesvärda i Halland. Då fanns det på morgonen allmänt mellan 45-60 cm snö med toppar på 80 cm i Ullaredstrakten.

Tröttsamt tycker antagligen en del men nödvändigt för de som gillar vårens ankomst. Vi kan se att transporten av mildare luft börjar komma igång över södra Europa och dessa små portioner börjar i större omfång röra sig norrut. I kollisionen med den kalla luften över den snötäckta norra delen så uppstår dessa små rätt ettriga lågtryck med vidhängande nederbördsområden. Så alla ni som misströstar över snön så är det i just denna övergående period som är nödvändig för vårens genomslag.

Kristallkulan är dock ovanligt suddig för den kommande perioden. Att det blir ostadigt och en hel del nederbörd är dock ganska säkert. Banorna på lågtrycken kommer bli helt avgörande för nederbördens form och temperaturen i luften. En del indikationer finns att det kan till och med bli frågan om rent regn nästa helg och en del plusgrader. Följ vårens framfart på bloggen…

Månadens väder Januari 2010

Atmosfären i baklås

Januari, som inleder vår gregorianska kalender, uppvisade i
år ett annorlunda mönster i atmosfärens strömning än vad som brukar vara
normalt. Denna strömning dominerade nästan till fullo hela månaden med en envis
transport av kall luft från de östra kontinenterna. Resultatet blev den
kallaste januari sedan 1987 och på plats 4 sedan mina mätningar startade 1976.
Medeltemperaturen 2010 hamnade för Falkenberg på -4,5 grader mot brutala -8,3
grader 1987. För Varberg och Halmstad, som har längre mätserier, är januari
1942 kallast med -8,5 respektive -8,7 grader.

Vad är det då som gör att atmosfären vid vissa tillfällen
helt lägger om sin ”normala” vinterströmning? Något entydigt svar finns
givetvis inte som svar på frågan men det finns en hel del intressanta teorier.
Om vi först tittar närmare på vad en ”normal” atmosfär på norra halvklotet ser
ut vintertid så finns det ett par grundläggande drag. Över den arktiska delen
är lufttrycksfördelningen oftast bestående av ett köldhögtryck över markytan
och ett tillhörande lågtryck upp i höjden. Denna fördelning får vi i eftersom
kall luft är tung och sjunker ner genom atmosfären mot markytan. Denna
lufttrycksfördelning generar den s.k. Köldvirveln över Arktis som är en
västvind i högre luftlager. Förflyttar vi oss söderut över Atlanten har vi
normalt det Isländska lågtrycksområdet och ett mer stationärt högtryckscentrum
över Azorerna. Denna fördelning i tryck underhåller en mild västlig till
sydvästlig strömning upp mot Nordvästeuropa. I meteorologiska sammanhang brukar
man indexera styrkan i dessa tryckförhållanden. För vår del styrs atmosfärens
strömning mest av det som kallas den Arktiska oscillationen (AO) och den
Nordatlantiska oscillationen (NAO). Under varma vintrar med mycket nederbörd
befinner sig AO och NAO indexet i en positiv fas. Det vill säga för markskiktet
ett djupt lågtryckområde vid Islands och högtryck vid Azorerna. För den
arktiska delen gäller högtryck vid marken och lågtryck på höjden. Om NAO indexet
svänger över till en negativ fas sker en försvagning av Islandstrycket och
västvindsdriften minskar. För AO indexet i negativ fas gäller lågtryck vid
marken och högtryck i höjden. Under de senaste 20 åren har den positiva fasen
för NAO och AO varit överrepresenterad och stark med följden att vi upplevt en
massa milda vintrar.

Under slutet december och först delen av januari befann vi
oss i en extremt låg fas av både NAO och AO och vädret slog om till ett
bestående strömningsmönster som gav oss den långvariga kylan. Vad är då motorn
i denna process? En orsak som förs fram i forskningen är påverkan från det i
Stilla havet pågående väderfenomenet ”El Nino”, som innebär en uppvärmning av
östra delen av Stilla havet, skulle kunna påverka vädret även uppe hos oss.
Forskning av bl.a. Brönniman m.fl. har visat på sambandet mellan ”El Nino”
episoder och kalla vintrar över norra och mellersta Europa. Under de extremt
kalla vintrarna 1940-42, 1969-70, 1987 och några till så uppvisar atmosfären
snarlika drag. Under en avklingande ”El Nino” får vi på grund av variationer av
havsvattentemperaturer i Atlanten uppkomst av högtrycksblockeringar i
Islandsområdet som sträcker sin in över Arktis vilket effektivt blockerar
lågtryck från väst. Kall luft genereras över Ryska kontinenten och bildar
massiva högtryck som drar igång en ostlig strömning över landet. Jetströmmarna
drar söderut och lågtrycket drar in över Medelhavet som får blött och rätt milt
vinterväder (i synnerhet i sydost) Cirkulationen över Arktis försvagas vilket
ger en uppvärmning av Arktis då mild luft kant sig in i de lägsta luftskikten.
Cirkulationen påverkar även stratosfären som sakta uppvärms och alla dess
förändringar påverkar även annan tydlig indikator vid kalla vinterlägen
nämligen ozonskiktet. En förhöjd halt av ozon är en väldokumenterad händelse i
samband med ovan nämnda negativa faser.

Vänstra bilden NAO och AO i positiv fas Högra bilden visar NAO och AO i negativ fas

Tittar vi på dessa samband och jämför med utvecklingen av
årets vinter finner vi följande. Vi har en pågående ”El Nino” som är på väg att
klinga av. I slutet av december kunde vi på SMHI hemsida läsa att det uppmättes
rekordhöga nivåer av ozonskiktet. Indexet för NAO och AO föll och blev extremt
låga och med facit i hand kan vi se att vintern kopplade ett järngrepp över
stora delar av Europa.

Använder vi nu denna kunskap i prognosarbetet? Nja det är
väl inte helt vedertaget att det finns denna koppling hos alla men man kan
urskilja lite olika inställningar hos producenterna av prognoserna. De som
förlitar sig till stor del på datorns kraft och förmåga att hantera rådata har
inte lyckats pricka in årets vinter. Det europeiska vädercentrat ECMWF (där
SMHI ingår) har misslyckats helt. Den amerikanska CFS modellen har dock varit
otäckt precis i sin modellering och det hade varit intressant att veta hur de
kan skilja så mycket i modellerna. I spelet om dessa prognoser har det varit
intressant att följa en hel tunga internationella meteorologers diskussioner om
prognosernas utformning och vikten av den mänskliga faktorns påverkan när det
gäller att känna igen mönster som exempelvis är nämnda ovan och inte helt luta
sig på den moderna tekniken.

Efter denna djupdykning i atmosfärens hemligheter kan vi med
hjälp av modeller och erfarenheten se att vi ånyo är på väg in i ett extremt
lågt AO och NAO index och vad det betyder vet ni vi detta laget. Jag kan dock
trösta de frusna med att juni ser riktigt fin ut i år…

Så har då äntligen det mäktiga högtrycket fått vika för en mer väderstimulerande händelseutveckling. Idag, om någon har kunnat missat det, så kommer mildare luft ner från nordväst och det tillsammans med ett snöfall med risk för regninslag närmast kusten. Sista rapporten talar om mer än 10 mm och vi får väl se hur mycket av den vara som kommer som snö. Efter fronterna passerat återkommer den kalla luften och kylan blir rätt kraftig de sista dagarna i januari. En beräkning av medeltemperaturen för Eftra i januari skulle ge drygt -5 i medelvärde vilket är 4 grader kallare än normalt. Vi får gå ända tillbaks till 1987 ( den berömda ni vet) för att hitta en kallare månad. 1987 så uppmättes i Falkenberg en medeltemperatur på -8,3 grader så den står ju i en klass för sig. När det kalluftsutbrottet drog ner över Halland så nådde maxtemperaturen aldrig över -21 grader den 10 januari. detta i kombination med en nordostan på 12 m/s gav en hiskelig köldupplevelse på dryga -35 grader. Kommer ihåg att jag hade halsfluss den dagen och febrig skulle gå upp handla på Priso (nuvarande Willys) Iklädd ett par tajta jeans och en skinnjacka och 39 gradig feber gav ett perspektiv på vad Robert Scott upplevde på Antarktis…Hursomhelst så här såg kalluftsutbrottet ut på en 850 HPa karta

Där ser man hela länkningen av den kalla luften från Sibirien. riktigt så kallt har vi inte haft hittills under säsongen men den är ju inte över än. Tittar vi framåt så är det kylan som fortsätter att dominera. Efter det här korta mellanspelet med ett vasst lågtryck återgår vi långsamt till att styras av kraftiga högtryck i norr. Nedanstående bild från 10 februari låter påskina att vi kan vänta nya barska attacker från Ryska tundran.
Som en neutral observatör kan man bara konstatera att det europeiska prognoscentret totalt misslyckats med att få ihop vinterprognosen. Vintern kommer inte bli 1-1,5 grader varmare än normalt som utlovats. Det skulle innebära att februari skulle ha en medeltemperatur på +9 grader och det faller ju på sin orimlighet. Långprognoserna från GFS talar om en medeltemp på ca -3 i februari och -1 i mars. Personligen tror jag faktiskt på lägre temperaturer , åtminstone i februari, med tanke på aktuella prognosläget.

En annan intressant utveckling är ju havsisens vara eller inte vara.Åkte ner och synade Kattegatt igår och hade hoppats på en viss isbildning. Därom blev det inte då vattentemperaturen visade sig vara +0,5 vid piren i Falkenberg. Förmodligen har den tidvis friska ostvinden orsakat uppvällning av lite varmare bottenvatten. Det finns dock alla chanser till rejäl isvinter om det tidigare nämnda kalla vädret fortsätter. Strömmar och vindriktning skall dock vara gynnsamma för isläggning. SMHI har en intressant artikel om isläggning i Västerhavet på http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/pannkaksis-i-skagerrak-1.9344.

Följ det spännade vädret på www.eftra.org

Pelle

Slutsummeringen av 2009 visar att inga större avvikelser från det normala uppmättes som helhet. Temperaturen var en halvgrad över det normala och nederbörden i stort sett den normala om man jämför med referensvärdet från perioden 61-90. Givetvis gömmer det sig en hel del godbitar i statistiken när man granskar året som helhet. Mest anmärkningsvärt tycker jag att vårmånaden april var med sin extrema värme och knappa nederbörd För första gången uppmättes en medeltemperatur på över 10 grader vilket i princip skulle innebära en sommarmånad. Lika lysande väder som april uppvisade fick vi inte uppleva under sommaren. Varmt förvisso men en hel del moln och regnperioder höll nere det ystraste sommarlivet och stranddagarna var inte så många till antalet. Räknar vi antalet högsommardagar ( +25 eller mer) var antalet 17 st under perioden jun-aug. De flesta inföll under den två veckor långa värmeböljan i månadsskiftet juni-juli. Hösten förlöpte utan några större händelser. Annorlunda var att kalla oktober var höll samma temperatur som den varma november, vilket inte är speciellt vanligt. Höststormarna var inte närvarande i den meningen att medelvinden nådda storm på hallandskusten eller ute på Kattegatt. Ett par djupa lågtryck den 13 och 18 november gav dock åtminstone en del stormbyar över land.

Om vi granskar december månad lite noggrannare så fortsatte den milda vädertypen från november halvvägs in i månaden innan den stora omläggningen av vädret inleddes med uppbyggnad av blockerande högtryck över Nordatlanten. Precis som jag skrev om i förra månadens väderkrönika så skedde denna prognostiserade utveckling. Massiva och omfattande högtryck tog över i vår del av den norra hemisfären vilket innebar fritt fram för den urkalla sibiriska vinden att drapera Europa i dess vintriga gestaltning. Den kalla avslutningen tog över i temperatursnittet och månaden stannade på nära graden under det normala. Nederbörden blev också under det normal (ca 75 %) med en topp på juldagen då drygt 15 mm snö och regn föll över Halland.

Fokus under inledningen av år 2010 har ju legat på den kallmassa som brakat ner över stora delar av norra och västra Europa och ställt till det för infrastrukturen på många håll. Det är med stort och ett brutalt uppvaknande för många om att Kung Bore inte på något sätt kastat in handduken om nu någon trodde det. Som en lämplig ambassadör för kylans revansch på klimatkonferensen i Köpenhamn och som en nagel i ögat för elkonsumenterna har han nu satt klorna i oss ordentligt. Riktigt glada blir elbolagen som ytterst lämpligt reparerar sin kärnkraftsflotta och håvar in miljarder på höga elpriser. Glada blir även sporthandlarna och vi sörlänningar som törstat efter vinteraktiviteter. Personligen har jag införskaffat mig ett par ”lyxiga” skridskor som inte viker sig 90 grader i sidled vid minsta frånskjut. Det är inte utan en viss sorg man förpassat sina JOFA ABC i genuint läder till de sälla skridskomarkerna. Man inser dock att det hänt en hel del gynnsamt på skridskofronten sedan -70 talet. En annan mindre kul insikt är att isen är lika förbannat hård som på 70-talet. Nackdelen idag är att kroppen tenderar att gå emot en alltmer lyktstolpsliknande smidighet och fallen är en lek med samhällets resurser då det väser Försäkringskassan i varje spricka i isen man dippar ner i.

Den här inledande kalla vintern har varit förutsagd av flertalet långtidsprognoser emedan den europeiska modellen som bl a SMHI samverkar i inte har lyckats komma underfund med utvecklingen. Den europeiska modellen vidhåller med en dåres envishet fortfarande att vintern kommer att bli 1 – 1,5 grader varmare än normalt. Om det scenariot verkligen skall uppfyllas måste det ske en snar omläggning av väderläget. En sådan förändring finns det i nuläget inget som talar för. Januari, kommer att fortsätta att vara kall och troligtvis hamna på ett rejält temperaturunderskott. Ett mer traditionellt ryskt högtryck kommer antagligen att dominera och sända in måttlig kyla i en ganska bitande kall snålblåst. Kylans grad kommer i hög utsträckning påverkas av Östersjöns isutbredning. Lägger sig isen även där lär kylan blir hårdare. Påminner en hel del om vintern 69-70 som var en kall och nederbördsfattig historia.

Långprognoserna låter meddela att februari kommer att bli något kallare än normalt och mars ett par grader kallare. Mycket talar för att vi återigen skall få se ett istäcke på Kattegatt. Isutbredningen brukar vara som störst i slutet av februari och fortsätter kylan och vindarna vara gynnsamma lär det nog ske. Klimatologiskt är det en stor skillnad för det halländska vintervädret med havsis. Med havsisen utbredning flyttar vi fram kustlinjen till den danska västkusten och hamnar i en mer kontinental klimatzon. Enligt de prognoser som SMHI skickar ut angående isläggningen så skall Kattegatt börja isläggas i slutet på vecka 2 med start på den danska sidan. En spännande start på väderåret är att vänta.

Efter ett par härliga vinterdagar på nya skridskor (jisses vad skridskorna är lättåkna nuförtiden) önskar man givetvis att vintern med sol och kyla skall fortsätta. Och spanar man i kristallkulan är det väl inte alltför stora odds på att vintern håller i. Tittade just på norska hemsidan där prognosmakarna måstge hällt renat i datorerna för kolla in tisdagens snöfall här. Vad tror ni om 70mm snö i smält form under tisdagen??? Gör om det till cm och det kan bli en intressant dag för snöröjningen 🙂

Mer sansade prognoser talar om ett snöfall som kan ge 3-7 cm nysnö. Fortsättningen av veckan styr ett högtryck vädret samtidigt som ett lågtryck tgrycker på söderifrån och nordostliga vindar ökar på i styrka och lite mildare luft sipprar in. Det är mycket osäkert om nederbörden över kontinenten orkar upptill kommande helg.Temperaturen hela perioden 0-5 minusgrader Tittar vi på perioden 11 jan och en vecka framåt så styr högtrycket fortsatt vintervädret. Amerikanen låter högtrycket glida ner i sydost och varm luft på höjden kommer in. Eftersom marken är snötäckt över stora delar av Europa avkyls den på sin väg norrut och tempen orkar knappt över nollan trots att den är runt +5 på 1500 m nivån. Risken med denna vädersituation är utbredda valkmoln som måste vara meteorologins svar på en likadan tråkfaktor som Frölunda Hockey…

Julhelgen är över och så mycket med den vita varan blev det inte utan julen såg väl mest ut som de flesta halländska jular. Mildare luft har också under söndagen strömmat in tillsammans med lite regn. Mildluften kan vara den sista på en lång tid då kalluften i i nordost kommer att ta ett rejält nacksving på europas norra delar den närmaste tiden. En av de bloggar jag brukar läsa av kända meteorologer kallar kommande kalluftsutbrott som det värsta på 25 år!!! Riktigt så illa ser det väl inte ut i nuläget men räkna mer att det kommer bli bitande kallt efter nyår när lite snö och snöbyar drar bort och lämnar fritt spelrum för den sibiriska luften. Mildluften kommer att stånga sig blodig någonstans över linjen England-Tyskland-Polen. Möjligtvis kommer snöfallområden från denna fajt nå oss framemot trettonhelgen men det är myckert osäkert. Sannolikheten för denna utveckling? Jag bedömer det som rätt trolig utveckling även om jag hyser vissa tveksamheter till de låga temperaturer som man kan se i prognoserna. Förutsättningen för de låga temperaturerna är ett snötäcke och det är inte helt klart att det kommer till Halland innan kylan är här.

Pelle

Kan inte låta bli att visa er iskartan för Sverige den 11 januari enligt smhi…observera att nästan hela Kattegatt är istäckt

Sitter och läppjar ( gör man det ?) på Snälleröds starkvinsglögg och njuter av vintervyn ( 10 cm nysnö) utanför glasdörrarna. Efter en något slirig ( inte beroende på glöggen) hemfärd från Halmstad vilar jag ut i schäslongen och fluktar lite på radarbilder och annat småtrevligt från meteorologins värld. Nu har vi nästan kommit fram till slutrapporten om julaftonens väder. Tittar vi tillbaks på den andra rapporten så antyddes det om snöfall och -3 grader. Nu blir det väl inte exakt så men spåret har varit ovanligt hoppigt fram till julvädret. Så blir det när två vädermakter slås om herraväldet och Halland ligger i skottzonen. Jag har sällan upplevt så stor osäkerhet i prognoserna vintertid som under just denna period. Ena stunden sibirisk kyla, andra stunden sydvästvindar och tö. Nu blir det väl en mix av det sistnämnda och lite kyla, dock ej sibirisk. Känns inte så där angeläget at ställa en prognos nu då alla medier är översvämmade av julprognoser och den väderintresserade vet redan säkert hur julen kommer att fortlöpa.

Om ni tycker att detta har varit en kul/intressant bloggserie så kan ni väl kommentera detta i “kommentar” under varje bloggsektion. Det är kul med lite feedback och jag uppskattar bara att ni säger hej så får jag en hum hur många som läser bloggen.

Om jag inte skriver mer innan jul så ber jag att få önska er alla en god jul!

Jag återkommer med nyårsvädret så fort grönkålen tagit sig igenom tarmsystemet…

Pelle

Samtidigt som snön börjat falla över Eftra går funderingarna till det kommande julvädret. Det var längesedan jag såg en sådan osäkerhet i prognosmodellerna och hos dess uttolkare. Hur man än vrider och väder på det så finns där en hel del oklarheter. Klart är det att vi går mot långsamt mildare väder, men frågan är hur milt blir det? De senaste körningarana talar om temperaturer nära nollan eller något över i när vi närmar oss julafton. Ett nederbördsområde kommer att dra in natten till onsdag och ge snöfall på de flesta håll. Insensiteten beräknas vara lätt till måtllig och det innebär ett par cm nysnö. Vinden kommer sedan nederbörden passerat att gå över i sv och temperaturen smyga runt nollan. Vad som sedan händer är höljt i dunkel. Fortsatta angrepp av mildluften är att vänta. ´Som jag nämnde i ett tidigare blogginlägg har modellerna svårt att hantera kalluftens ovilja till mobilitet. Bli inte förvånanade om vi får se vintern fortsätta ett tag till oavsett vad prognoserna längre fram visar. Till nyårshelgen ser det extra spännade ut. Kanske nyår -85-86 är på lut då extrema snömändgder föll över Halland. Kolla in temperaturskillnaden över Sydsverige på nyårsaftonens morgon. Från +6 i Skåne till -10 i Halland, läge för dynamik!

Och här ser ni resultatet nedan. Ett vasst lågtryck som i skrivande stund skulle skänka Halland 30-40 cm snö i en hård nordvind med 5-10 minusgrader. Var det någon som undrade varför de tvekade på utsläppen av koldioxiden vid klimatmötet???

Nä, njut av vädret för det är det enda väder du kommer att få…

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Stor förvirring råder om julvädret. Man kanske kunde tänka sig att prognoserna skulle bli mer samstämmiga ju närmare man kommer julen men så är det inte i detta fall. I princip är väl huvudragen att vi går mot mildare väder lagom till jul. Det är detaljerna i modellerna som skiljer sig åt. Det är lågtryck söderifrån som påverkar väderbilden under julhelgen. Som vanligt är dessa lågtryck svårbedömda då ett ett tiotals mils förskjutning i öst-västlig led kan göra skillnaden på en vit eller grön jul. Här är ett par lösningar: Amerikanen låter ett lågtryck gå rakt genom Götaland vidare norrut och dra in mildare luft med snö och regn. Europén låter ett lågtryck gräva ner sig i Brittiska öarna och pumpa upp lätta fronter norrut och åtföljda av mildare luft. Amerikanska flottans (!) modell bygger upp ett högtryck över Skandivien och behåller det kalla vädet . det är de ensamma om. Japanen och kanadensaren är rätt lik europén emedan britten kör ett eget spår med rätt lugna förhållanden och nollgradigt väder. Så hur fasen skall man skriva en prognos på detta? Tja, så här kan denna låta och bör tas med en nypa salt: Mulet väder och en del regn eller snö. Temperatur hela dygnet 0-2 plusgrader

Efter en utflykt till Mälarens kustområden i helgen återvänder jag nu till att analysera den fortsatta “kampen” för en vit jul. Det är inte helt lätt att bedöma väderläget framöver då vädret blir en mosaiktavla av lågtryck i alla dess ändar. För ett par dagar sedan var det högtryck som tilläts att dominera men allt eftersom kalluften rasar ut över det varma Atlanten och dess bihav så poppar det upp små lågtryck här och var. Att det fortsätter att vara kallt den närmaste veckan är väl tämligen säkert men vindens riktning kommer att vara avgörande för hur den eventuella nederbördens form kommer att vara. I nuläget ser kommande vecka ut att skifta mellan kalla torra nordostvindar med flertalet minusgrader avbrutna av tillfälliga sydvästvindar med plusgrader vid kusten och där även snöblask. I Inre Halland kommer med all sannolikhet snön komma mest som just snö. Tittar vi fram till julhelgen är det helt en öppen fråga om vintern kommer att lyckas att hänga kvar. Ett flertal modeller har en återgång till betydligt mildare väder redan till julhelgen, till och med innan om européen får bestämma. Av erfarenhet vet jag att det ibland går betydligt långsammare att flytta på kalluften än vad modellerna brukar ange så än är hoppet inte ute för den vita varan på julafton. En prognos 10 dagar innan kan lyda så här: Mulnande och snöfall, vid kusten övergående i regn. Nära noll grader. Frisk sydvästlig vind