Om Väder och annat...

Sådärja. Efter renoveringar av kök och badrum kan det äntligen läggas lite energi på väder och annat småtrevligt. Vädret är härligt milt och inte ett uns av oroväckande kalluftsutbrott syns den närmaste tiden. Mäktigt högtryck i öster och lågtryck i väster underhåller syd och sydvästpumpen och milda men rätt molniga dagar väntas långt in i november. Kylan håller sig borta i öster och det börjar bli synligt på de flesta modellerna att vintern i år förhoppnings får sin tyngdpunkt öster om oss. Pengar att tjäna 🙂

Det börjar så sakteliga byggas upp ett högtryck i början på nästa vecka och det ser ut att ha mer ork och kraft än de kortvariga ryggar som gett enstaka dagar med uppehåll. Så håll ut en ostadig vecka till sedan kanske det blir en längre period med torrare väder och förhoppningsvis mer sol. Hösthögtrycken är dock luriga och kan ge mycket dimmoln som solen får allt svårare att torka ut ju längre det går på hösten. Skall bara nämna att högtrycksuppbyggnaden påminner en hel del om de senaste vintrarnas annorlunda strömningsmönster över Norra halvklotet. Kanske ser vi redan nu den start som längre fram i höst kommer att ge oss betydligt torrare och något kallare väder än normalt.

Nedan ser vi den stora blockeringen torsdagen den 29 september från Sibiriens kusttrakter ner över Skandinavien och hela vägen ner mot Afrika

B

Nederbörden i augusti stannade på 243,6 mm och passerade då augusti 2008 (224mm) som den nederbördsrikaste månaden jag överhuvudtaget uppmätt ( sedan -75)…För övrigt har det i Falkenberg fallit ytterligare 30 mm sedan midnatt…

En
supercell drog förbi

Under morgontimmarna den 27 augusti rörde sig ett massivt
område med intensiv åska in över Halland.. Hastigt och lustigt ( ja, det var
verkligen lustigt) kastade jag mig upp ur dun och bolster och försökte greppa
läget. I mina nattliga rutiner ingår alltid ett sista span på de färskaste
kartorna som dimper ner på nätet strax innan 01 så vederbörande lugnt kan somna
in med vetskapen om att inget sensationellt skall missas. Nu försvann denna
rutin i ett mindre töcken av ”Obstlerångor” och jag blev alltså bokstavligen
talat tagen på sängen. Jag fick en rejäl ”Deja Vu” när jag tittade ut genom
fönsterna. Blixtarna for kors och tvärs
över de mörka skyarna och tordönet var ihållande och konstant. 22 september
1987 och 10 augusti 1994 är datum som etsat sig fast i åskminnet. Detta var
lika fascinerande åskintensivt. Utan elektroniken (urkopplad) till hands var
det bara att luta sig tillbaks i schäslongen och njuta av skådespelet.

När väl åskan lugnat ner sig smög sig den lätt stressande
ovetskapen sig sakta på och datorerna drogs igång för att söka information. Det
var en mäktig och intressant syn även på skärmen. Efter en del kontroller kunde
jag konstatera att det var en s.k. supercell som dragit upp över Halland. En
inte helt vanlig typ av åskväder på våra breddgrader. En supercell, till
skillnad mot ett ”vanligt” åskväder, kan fortleva under flertalet timmar och
bibehålla sin intensitet. Förutsättningarna för bildandet av superceller är
massor av varm fuktig luft i gränsområden till svalare och torrare luft. Vinden
skall vara högre på höjden och gärna konvergerar med en annan och den torra
luften skall ligga ovanför den fuktiga .

Vindskjuvningen över Danmark och Sydsverige

Här visas Lifted index och CAPE

CAPE
(Convective Available Potential Energy) är ett mått på den
energi (Joule/kg) som ett luftpaket har som hävts från markytan upp
till LFC (Level of Free Convection) dvs där ett stigande luftpaket har
samma temperatur som omgivningen och följaktligen blir “svävande”.
Denna energimängd kan vara en bra indikator på kraften hos ett stigande
luftpakets möjligheter att utveckla åsksceller. Följande riktvärden
är utarbetade för möjligheterna för åska och ger uttryck för
instabiliteten i atmosfären:

CAPE <
0 Stabilt
CAPE 0 to 1000 Marginellt
labil Skurrisk!
CAPE 1000 till 2500 Moderat labil Åskrisk!
CAPE 2500 till 3500 Väldigt labil Kraftig
åska möjlig!
CAPE > 3500 till 4000 Extremt labil Gå
och göm dig!

. På kartan ser vi kilen med gulrödfärgning som en hästsko över norra Tyskland i en båge över Götaland ner mot Polen. Capen var för våra trakter väldigt hög dvs i närheten av 2500 och det redan på morgonen.

Lördag morgon hade vi alla dessa ingredienser då varm fuktig luft sugits upp från Centraleuropa med och berikats
med extra fukt från de varma vattnen runt oss. Över Danmark hade en kallfront
börjat tränga på och gav den nödvändiga svalare torrare luften och den
avvikande vindriktningen på höjden. Supercellen, eller även kallad mesocyklonen,
har ett enormt uppdrag av varm fuktig luft i den mellersta delen av molnet och
ett nedfall i dess yttre delar.

I ”normala” åskväder är det alltid detta kalla
nedfall, som orsakas av den fallande nederbörden som gör slut på åskvädret
efter dryga timmen. I supercellen är alltid drivkraften uppåt större än
nedfallet neråt vilket förklarar den långlivade egenskapen. Uppdraget är så
stort att molntopparna når maximala höjder på våra breddgrader dvs 11-12 km.

Jetströmmen på morgonen den 27/8

Uppe på de
höjderna så sveper den kraftiga jetströmmen
i ormlikna banor och i lördags sammanföll den med vårt område och underhöll en
borttransport av luft i de övre regioner som höll igång uppdraget i molnet

I en supercell börjar den uppdragande luften att rotera och
vi får något efterhand som liknar en lågtryckbildning med rotation moturs.
Skälva namnet mesocyklon antyder en rotation (cyklon) inom storleksordningen
från ett par till upp till 100
km. Denna rotation kan ibland kan ibland, under
särskilda vindförhållanden, vara grogrunden till bildandet av tromber och de
mer respektingivande tornadorna. Denna lördagsmorgon stannade dock verksamheten
vid rejäla skyfall och ett mycket stort
antal blixturladdningar . Över Danmark noterade, det alltid servicevänliga DMI,
över 45000 blixtar och antalet var säkert inte mindre i Västsverige.

Supercellen från ovan. Lägg märke till de vita molntopparna som ligger på mycket höga höjder.

Utöver kraftiga vindar och den kraftiga regn/hagelnederbörden som följer i
supercellens spår är givetvis blixtarnas antal och kraft kanske det största
problemet. Det lurigaste är de positivt laddade blixtar som kommer från molnens
toppar som kan ha en strömstyrka på en bra bit över 100 000 Ampere. Ofta bildas
kraftiga molnstäd i supercellen övre delar som, med hjälp av höga
vindhastigheter i de övre molnen, blåser framför nederbörden. Uttrycket ”blixt
från klar himmel” har sin koppling till dessa städ som kan ligga kilometervis
framför huvuddelen av molnet.

Antalet blixtar mellan 07.00-07.15. Uppmärksamma antalet blixtar som inte är kopplade till nederbörden

Från DMI

Noterade den “kallaste” natten på 2 månader med 8,9 grader. Vi går oundvikligen mot kallare årstider…

Dygnsnederbörd på 54.6 mm vilket är nytt rekord för stationen inom intervallet kl 08-08…

“Sommaren är kort

de mesta regnar bort

men nu är den här

så ta för dig

solen skiner idag

hösten kommer snart

de går med vindens fart

så lyssna på mig

solen skiner

kanske bara idag”

Ja, frågan är bara när den där soliga dagen dyker upp. Högtrycken och värmen lyser med sin frånvaro och vi går med raska steg snart in i augusti och lågtrycken kommer att snurra med sin blöta manna rakt över oss under oöverskådlig tid…

Nej, nej nej ni vill ändå inget veta…

Efter önskemål så kan ni begrunda denna nederbördskarta…klicka på bilden

Så börjar molnskärmen från det kommande busvädret nå in över stationen i Eftra. Osäkerheten har präglat smhi hela dagen lång angående utvecklingen. Sista budet verkar vara att vi kan räkna med 15-20 mm och friska till hårda vindar från nordost. Vi får väl se vad summa summarium blir när morgondagens kvällsblogg skrives. Det mer tråkiga är att det surblöta vädret verkar fortsätt i nästa vecka med svalt och blött väder.

Bifogar en bild på kvällens underbara kvällshimmel

Tveksamheten är fortfarande stor angående det tidigare omtalade lågtrycket som initialt hade med sig rejäla nederbördsmängder. Nu har ex SMHI graderat ner mängderna rejält från 130 mm till 20 talet från torsdag till tisdag. Det är mao ganska hopplöst att prognostisera dylika vädersituationer då det svänger fram och tillbaks hela tiden. Nu skall det sägas att den prognos SMHi lutar sig på är den mest återhållsamma. Flera utländska modeller ser betydligt blötare ut. Vi får se vad morgondagens prognoser pekar åt. Då är vi bara 24 h från lågtryckets ordentliga inträde och då bör bilden klarnat avsevärt.

Varmare och
blötare än normalt

Juni blev en omväxlande månad med en hel del regn och
skiftande temperaturförhållanden. Månaden inleddes tämligen svalt men varm
fuktig luft sipprade in den 5 och gav dagen därpå månadsmaximum på runt 30
grader. Värmen blev dock kortvarig då en kallfront snabbt puttade undan
varmluften redan på natten till den 7. Kallfronten var startskottet för en
ostadig period som i stort sett varade månaden ut med undantag från de sista
dagarna då värmen återkom i lagom dos. Pendlingarna i temperatur mellan kyligt
och högsommarvarmt räckte till att det skulle bli ett överskott på dryga graden
och nederbörden räckte till för att ge den från april och halva maj torra marken
välbehövlig fukt. Mer än 150 %av nederbörden föll över i synnerhet södra Halland
med de sedvanligt stora avvikelserna som hör sommaren
till.

Denna månad stod dock Halland utanför den mesta
väderdramatiken. I Norrland sattes det nya värmerekord med toppen i
Markusvinsas 33,5 grader. Notabelt är att nattens kallaste temperatur som
följde på Markusvinsas topptemperatur uppmättes i skånska Sturup med 5,7 grader.
Lite av omvända världen rådde i början av juni. Verkligheten kom dock ikapp
Lapplandsborna då tempen föll 20 grader i samband med en brutal framstöt av
arktisk luft och gav mängder av tuffa åskväder och hårda vindar.

Hårda vindar i samband med åskväder leder oss osökt in
på händelserna i Glommen i början på Juli. I HN kunde det i artikeln läsas ” Som
vanligt antog Glommenborna att molnen skulle ta omvägen och följa med Ätran”. Hur många
generationer måste dö ut innan detta förhatliga uttryck försvinner ur
mänskligheten verbala förråd. Ätran har aldrig och kommer aldrig att ha någon
påverkan på åskmolnens rörelse i atmosfären. Ni som fortfarande besitter denna
tro är välkomna att bjuda in undertecknad på en kopp kaffe och välbehövlig
diskussion om Ätrans roll i Atmosfärens cirkulation.

Vi är snart halvvägs genom sommarmånaderna och det
stabila högtrycksvädret kan inte anas någonstans på prognoskartorna. Istället
kommer det att utvecklas en lågtrycksränna över Sverige med risk för stora
nederbördsmängder den närmaste tiden. Vi får varm luft i öster och sval i
väster. Det gynnar uppkomsten av norrgående vilda tysk/polska lågtryck som lätt
kan ge ifrån sig nederbördsmängder uppemot 100 mm under sin passage. Kruxet är att
sätta prognosen då dessa lågtryck inte låter sig dompteras av superdatorernas
ekvationer. Ett skutt i lågtrycksbanan på 20 mil kan för Hallands del ge
skillnaden mellan några stänk och högtryck för länspumpar. Är sommaren rökt för
de som önskar sol och bad? Nja, bra ser det väl inte ut men det finns lite
tecken på att i slutet av juli kan det bli en omläggning av den allmänna
strömningen och enligt långprognoserna så skulle augusti kunna bli åtminstone
torr och något varmare än normalt.

Passerade just ett sk wall cloud över Eftra och det fick mig i rycka tag lite i väderskrivandet som ligger nere mest pga av rehab av musarm… Jag är alltid lika glad när jag får chansen att se dessa dynamiska moln. Idag hängde det ihop med att en kallfront ryckte in över västkusten. Kall tung luft från molnet trycker upp varmare luft som hastigt kondenserar i ett rullande band.
Dessa moln förebådar nästan alltid att det kommer kraftiga vindar i samband med passagen. Även så idag när vindmätaren kortvarigt noterade kulingvindar. Läste om “tromber” i Glommen i förra veckan och jag är nästan hundra på att det var dessa fallvindar och inte tromber som orsakade skadorna. Inte nog med det, byborna var överraskade av att åskan inte följde Ätran. Hur många j-a generationer måste dö ut innan det utrycket förintas i mänsklighetens verbala förråd. Ätran är en piss i Atlanten om det överförs på atmosfären och inget meteorologiskt av betydelse påverkas av denna rinnande pöl.

Ett spännande objekt på väderhimmelen verkar dyka upp på torsdag då ett återigen svårprognostiserat polskt/tyskt lågtryck verkar sikta in sig på södra Sverige. 100 mm eller inget är frågan…Följ väderutvecklingen via denna enda sanna källa 🙂

Det ostadiga vädret fortsätter att sätta prägel på mellersta och norra Europa. Lågtrycksområdet finns både på marken och i höjden vilket borgar för att det kommer ta tid att avveckla detta system. Regn och mycket moln kommer att dominera framöver och allt som faller innan midsommar lär ju vara bra för växtligheten. Märkligt uttryck egentligen då regn alltid är lika livsviktigt för de flesta organismerna. Dagarna fram till midsommar kommer att innebära som nämnts fortsatt regn i form av mer utbredda områden samt i skurform. Någon dag med uppehåll kan väntas och lite sol. Vinden fortsätter att ligga på från sydväst och ligger uppemot 10-13 m/s när det är som blåsigast. Till midsommar räknar jag att det kommer att vara molnigt med skurar och friska vindar och knappt 15 grader.

Bortom midsommar helgen antyds det att en högtrycksrygg kommer att passera landet. den tanken finns hos några modeller men inte alla. Skifte efter midsommar är en av de mer signifikanta dragen vädret har om det skall bli någon reda med det vackra sommarvädret. Blir det inte så är risken stor att vi kommer att dras med det ostadiga vädret resten av sommaren…

Skolavslutning idag och en indikation på att den “riktiga” sommaren inleds. Efter en period med klibbig värme och en hel del åskceller som nästan unisont missat oss så har vi hamnat i en maritim och svalare luftmassa. Denna luftmassa kommer vi att ha som besökare hos oss under ett bra tag framåt då ett lågtrycksområde över Skandinavien håller på att fördjupas. Jag brukar kalla den typen av väder på sommaren för en “bubbla” då prognoskartorna faktiskt liknar en sådan (se nedan). Det är den gröna sektorn över Skandinavien som visar på lågtrycket i höjden nästa helg. Tyvärr så har den typen av sommarlågtrycksområden en benägenhet att bli stationära och drivas av sol och skurars dagliga variation. Kännetecknande väder för oss hallänningar blir då ofta rätt soligt utmed kusten dock med svalt väder och måttliga till friska vindar då den västliga strömningen förstärks av sjöbriseffekten under dagen. För inlandet väntar klara kyliga morgnar och tillväxande stackmoln under förmiddagen som blir till skurgivande bymoln under eftermiddag och kväll. Mindre områden med med mer ihållande regn kan också passera hela området i västvinden.

Ser vi på vädret fram till midsommar så visar den amerikanska prognosen på ingen större förändring i väderläget utan varmt i öster och svalt i väster och Skandinavien hamnar mitt i frontzonen. Fortsatt knackigt sommarväder alltså men gynnsamt för växtlighetens vattenbehov…

Åhhh, blir det sol i helgen? Skall jag gödsla eller kommer det för lite regn? Vilka veckor skall jag ta semester i år? Pappa kan jag ta shorts idag eller blir det för kallt? Jag skall till Öland i helgen, blir det bra väder? Dubbdäck på , eller?

Det för onekligen med sig en hel del konsekvenser att ha väder som intresse och att vara en “offentlig” väderperson. Det är ju alltid ett lätt startämne när människor mötes i olika situationer och i synnerhet i min situation. Måste dock erkänna att det ibland blir en aning tjatigt med allt detta väder. Det är lite som vilken yrkesgrupp som helst att man inte vill prata “jobb!” när man sitter på fikarasten eller är ute i svängen. Så möts ni av en tom blick i offentliga sammanhang så vet ni orsaken.

Helgen knackar på dörren och en högtrycksrygg ger under lördagen soligt och skapliga dagstemperaturer. Sedan trycker svalare luft på och en kallfront med förhoppningsvis gott om nederbörd vill ha ett finger med i spelet under söndagen. Tid för detta är i nuläget lite svårbedömt. Veckan som kommer domineras av en del lågtryck som passerar norröver och det blir rätt normala temperaturer för årstiden. Till helgen därpå så kan eventuellt vi komma under inflytande av en ny högtrycksrygg men en kylig sådan då luften kommer från Norska havet.