Med en näsa (större än vanligt) som konstant “drippar” tätare än skyfallet vid Fulufjället och sätter min Mac på överlevnadsprov letar den snörvlande väderdetektiven efter spännande händelser på vårt mörka halvklot. Visst kommer det att blåsa onsdag-torsdag här på Västkusten men ingen sådär kittlande historia utan lite stormbyar som mest ute vid kustbandet. Stormarna har verkligen lyst med sin frånvaro under hösten/vintern och det måste erkännas att saknaden efter den typen av väderhändelser är stor. Det är nog det och en rejäl åskfront som drar igång mig mest

Innan internet och den massinformation som nu är tillgänglig var ju radion den bästa källan för väderinformation och jag kan fortfarande rabbla tider och frekvenser för svenska, danska, norska, engelska och tyska vädertjänsternas land och i synnerhet sjörapporter. Vankades det hårda vindar var det bara att lägga sig vid radion och boka in tiderna. En radio som jag förövrigt fick i konfirmationspresent. Andra fick smycken och annat ädelt men jag ville ha en radio med mellanvåg som jag kunde ha vid sängkanten. Så schemat kunde vara en stormig kväll: 21.50 SMHI, 22.45 DMI 23.00 DNMI sedan en tuff väntan på Deutsche Wetterdienst 01.05 och en avslutning från Met Office 01.30. Inte fan var det konstigt att gymnasieplugget sporadiskt ballade ur vid serier av vilda lågtryck. Och det var där man lärde sig alla obskyra fyrplatser runt om i norra Europa som man sedan förledde sina vänner att åka på semester till under villfarelsen att där var suveräna stränder och ett gediget röjarliv… Det skall jag berätta om i en annan krönika.

Vad har då Biscaya med detta att göra. En av de lärdomar man hörde som ung handlade ofta om våldsamma stormar på Biscaya. Är det så att vinden är så förbaskat stark på Biscaya?
Ärligt talat så kan jag väl inte säga att jag gjort någon vidare vetenskaplig test på sanningen i detta påstående men rent generellt uppfattar jag ex Nordsjön som betydligt blåsigare och jag vet faktiskt inte riktigt grunderna för påståendet om Biscayas våldsamheter. Kanske någon läsare vet bättre?

Hursomhelst så såg jag under middagsrasten ett spännande, lite udda, lågtryck som borrade sig ner utmed kusten i den franska delen av bukten ( nedan). Ett litet ilsket system som ger full storm med snudd på orkanvindar i ett mycket begränsat område under kommande
lördag allt enligt GFS modellen (Ecmwf har en nordligare lösning). Vad är då det märkliga i det hela? Jo, att mycket att det saknas för att denna utveckling skulle kunnat ske, åtminstone vad jag kan tolka av kartorna. Tanke ett var att det såg ut som någon form av polar virvel som verkligen hade hamnat långt söderöver eftersom lågtrycket kommer från nord-nordväst och ligger i ett kallt tråg öster om Atlantiska högtrycket. Kanske blir effekten förstärkt när det kommer ner över Biscayas 11-12 gradiga vatten och vi får lite tropisk orkanstuk på det hela??? Tanke 2 är att eftersom det saknas rejäla temperaturgradienter i lågtryckets område måste det vara något annat som får lågtrycket att intensifieras och en flukt på jeten i området fångade mitt intresse (nedan).
Här ser vi återigen hur jeten strömmar in på söder om lågtrycket ( rött band) och divergerar raskt öster om centrum ( blå punkt) vid Lorient. Kan det återigen vara denna mekanism ( läs mer om det i bloggen (Vilket lågtryck? alternativt http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/en-grogrund-for-lagtryck-1.5400) som på en liten yta får lågtrycket att omvandlas från en välpolerad yngling till ett råbarkad fridstörare? Nedan ser vi den koncentrerade stormvirveln som passar som handsken i Biscaya. Där får fransmännen verkligen hålla ordenligt i sin baguette på lördagsmorgonen ( fritt att tolka :))..